Jag har fått dubbla serier ECT alltså ca 20 behandlingar när jag var inlagd och tillslut så deprimerad att jag inte ens lystrade till mitt namn. Det funkade.
Hade sjukvården pratat med mig istället för att bara förvara mig hade de inte behövt sätta in ECT, är min övertygelse idag. Heller samtal än piller eller ECT, tycker jag.
Men, man kan vara så deprimerad att man inte orkar samtala - då behövs piller. Och hittar man ingen pillersort som hjälper, ja då funkar ECT kortvarigt för att radera grubblerierna i hjärnan.
Jag blev sövd när jag fick ECT så jag har inga minnen av hur det känns att få sådan elchock. Är inte rädd för ECT idag, men gillade inte att sövas. Det är den enda bieffekten jag noterat. Ja, och så blackouter p g a förlust av närminnet vid ECT, förstås.
Prata inte med hat i munnen!
