Är det någon som känner igen sig.
Att få en allvarlig psykos är som att
gå in i en annan dimension. Att
komma till ett annat land.
Delvis är allt som vanligt men det är
något mystiskt annorlunda i rummet.
En del människor verkar kalla en del varma.
- Ett tema som återkommer för mig är att
jag är med i en motståndrörelse.
En grupp vill ha liv en annan död. En tredje
grupp märker inte vad som pågår eller
bryr sig inte.
- Ett tema är att jag gjort fruktansvärda saker
som jag anklagas för.
Hej, i mitt andra skov trodde jag ett kort tag att jag befann mig i en parallell verklighet. Ett möjligt mardrömsscenario som besannades i min hjärna. Genom att be till ett högre väsen försökte jag styra tiden rätt så att den tidigare upplevda verkligheten skulle återkallades. Jag kanner också igen det goda och de onda som ett återkommande tema i de två psykoser som jag har haft.
Jag kan ha väldigt mycket "magiska" tankar, att jag kan påverka folk, omgivningen, demoner och andar och liknande genom att tänka på ett speciellt sätt.
Tidigare läste jag mycket om just magi och ockultism och jag tror att mitt intresse för sånt förstärktes pga sjukdommen.
Jag har bara haft en allvarlig psykos en gång, men jag tror inte att jag upplevde det som en annan dimension utan snarare var det så att det var lite skräck över det hela i och med att jag trodde att en liga var ute efter mig. Det är därför jag har varit noga med medicineringen, eftersom det var lite väl skräckinjagande och obehaglig paranoia jag hade.
Jag har haft kortare perioder med olika "konstigheter": Tankar som stör mig inte riktigt bryter ut är att hela mitt liv är ett experiment som någon håller på med. De utsätter mig för olika tester bara för att se hur jag löser dessa. Det är väl kanske en variant på "dimesionsgrejen" ? Hur som helst är det väl att anse som nästan "klassiskt" att känna så.
Några episoder där jag på fullt allvar ha trott att de varit krig eller olika former av naturkatastrofer. Det här tillstånden har sällan varit långa , max några timmar så de var väl inte riktigt "kompletta". Jag har också under dessa "anfall" hela tiden haft en tanke längst bak som ifrågasatt om det här verkligen stämmer. Jag var ändå helt paralyserad av skräck under kortare tider.
Ett tag trodde jag också på mycket magi och ockultism. Var helt säker på att jag kunde flytta saker med tanken. Hade diffusa minnen att jag gjort det tidigare och försökte på alla sätt lyckas med det igen. Jag var helt upptagen med olika experiment bara för att lyckas igen. Givetvis har jag aldrig haft den förmågan, ( skulle ändå ha varit intressant om det var sant )
Ibland är det svårt att dra gränsen om vad som bara är en vilt skenande fantasi eller något som totalt tar över och ändrar ens personlighet. Hur klassar man egentligen de här olika nivåerna? Har aldrig riktigt kommit på det! Vad är gränspsykotiskt och vad är riktigt psykotiskt?
