Jag har full sjukdomsinsikt just nu. Tror jag. Fast jag ser mig inte som fullt så funktionshindrad som vissa säger. Ibland , ibland inte.
När jag fick min psykos / ”psykos ” år 2007 var jag utan insikt . Jag trodde att BUP akuten skulle fatta det jag ”visste”, att jag var helt normal och absolut inte behövde läggas in. Jag tyckte samtalet jag hade med dem gick som en dans o att jag lät 100% vettig o normal, men jag blev inlagd . Om jag inte valde att bli inlagd skulle de komma hem till oss istället och ha nån personal där . Jag fattade inte hur de kunde ”överreagera ” så, men nu fattar jag . Jag var fruktansvärt sjuk .
Jag minns att jag sa till mamma ”varför ska jag vara här? Kan de inte ge platsen åt nån som skär sig o vill dö, nån som BEHÖVER platsen?!” Jag trodde att jag var där i onödan så att andra blev utan hjälp.
Efter det hade jag mycket dålig insikt i nästan ett år, sedan har det gått i vågor, men jag har aldrig mer varit i närheten av så dålig insikt jag hade 2007 (och delvis 2008).
