Är jag ensam om att blivit utbränd pga psykoser?

Att vara vänlig och trevlig har sitt pris, många kan tycka att snällhet ska man utnyttja? Men samtidigt så finns det en tes, att om man är otrevlig, då är man sig själv?

Utbrändhet leder till att regredierar delvist och att man blir inlåst i en vacuum! Ibland tvingas man in i situationer som man inte behärskar då skär det sig direkt och man tappar kontrollen.

Måste alltid behålla kontrollen över jag själv, den går inte att delegera förrän i dödsögonblicket, då får jag överlämna till min Herre Jesus. Inga hårda ord tack!

krokus skrev: Hm... För mig var det nog tvärtom, presterade högt, för länge och blev såpass utbränd att jag fick en psykos. Eller? Jag vet inte. Minnet sviker!

Senaste två åren har jag känt att det går långsamt åt rätt håll.

Vården säger schizotyp och en jävla massa ångest hit och dit. Jag tror ju inte på telepati dagligen. :tänk

Måste va ett helvete att ha massa ångest eller hur? Jo jag trodde oxå på telepati. Det var skitjobbigt!

Pimed,
Jo, ångest suger musten ur en. Jag har fått i hemuppgift (från psykolog) att fokusera på andningen i 10 minuter om dagen. Lite som yoga! Det är svårt!

Jo det är svårt i början. Det handlar mestadels om att slappna av och lugnet. När det blir för mycket kan du testa lägga dig på sängen och hela du slappnar av en kort stund.

Det är svårt i början men sedan blir det per automatik att man kan koppla av tex vid stressiga situationer. Det har jag haft nytta av! Så ge inte upp utan försök. Det är en ny vana och en god sådan som du kommer ha mycket nytta av.

För mig var det psykosens oerhörda stress på nervsystemet som gjorde att jag insjuknade i epilepsi efter cirka ett halvår. Det var tvunget med en urladdning annars kunde jag ha dött, så kändes det.