Hjälp, jag är attraherad av min psykolog!

Det är väl vilket som. Om hon jobbat ett tag har hon definitivt varit med om det innan. Det vet alla som är psykologer och terapeuter att det är vanligt och att det händer. En person som man kan prata så med blir lätt ett subtitut för ens mamma/flickvän/kompis u name it..

Hon utstrålar väll trygghet. Något man som schizad inte är bortskämd med. Sitter hon sen och inbillar en självförtroende och positivt tänkande så är det ju inte så stor skillnad mellan henne och en varg på krogen, eller hur? Tycker inte du ska skämmas över det. Blir det för problematiskt kan du få min skrynklare istället. Den jäveln kommer du inte tända på, det lovar jag dig.

Att attraheras av en människa som är betald att besvara dina känslor och som hela tiden känner av dig är inte så konstigt. Om man kan vara stabil nog att inse detta kan kåthet, närhet och behov av mänsklig kontakt vara viktigt att känna. Om man inte vågar/kan/törs det här i det verkliga livet kan en kontakt med en psykolog eller annan person som bedriver terapi vara ett gyllene tillfälle att undersöka vad man drivs av och varför.

Ofta blir man förvånad över vilka vanliga mänskliga/djuriska känslor och behov som driver dig och andra och som också hindrar oss i det sociala samspelet.

Det som vi tror är genomtänkta beslut är ofta helt behovs och biologiskt styrda handlingar helt utanför det logiska tänkandet. Beslut som är viktiga för oss som biologiska varelser men som ibland krockar fullständigt med den individ vi vill vara socialt. Tänkt bara på de dolda signaler som feromoner ger oss och kan få oss att söka oss till personer som inte alls passar oss socialt och utvecklingsmässigt.

Snacka om konflikt som påverkar mer än vi anar för det mesta och kan sätta igång tankar som lätt blir psykotiskt anstrukna.

Konflikten mellan förnuftet och känslan kallas det för det mesta men borde kallas konflikten mellan förnuft och biologi.

Blev ofta kåt på min terapeut/läkare men insåg också varför när jag var svältfödd på närhet, tryggheten låg i att jag inte behövde dölja att det skedde och kunde prata om det och förstå varför mina fantasier fanns där.

Schizo!

Tack för att du delar med dig.
Låter såååå bekant. Detta är dock första gången jag känner så här för en psykolog, och jag har haft en hel del genom åren. En gång blev jag kär i en läkare på psykakuten. Hon var så snäll mot mig när jag mådde dåligt.

Jag tror jag ska ta och vänta tills detta går över av sig självt. För det kommer det göra så småningom. Kommer inte blanda in henne i det.

Tack för alla kloka svar, fina ni! :hjärta