Vissa har ju så att de kan knyta an till en person.
Regelbundet. Om de har någon. Jag har valt ut en sådan person.
Då hen har gjort mig beroende sedan länge ----> innan.
Men han vänder sig till gud. Och är inte giltig då på det sättet.
Det känns då smått som att leva i en burk en slags autism.
Det är vidrigt. Det här egentligen. Han har alla sina riter då han ger mat
till gudar via ett dock skåp. Han har sin fru och lägger kraften på henne.
Han går på andliga fester os.v.
Blir bara så förbannad för man sparkar på dem som ligger.
Han ger mig uppmärksamheten i ord men inte andligen.
Så han tar upp onödig plats då han egentligen inte fyller sitt syfte
alls som Tänkt men han tar upp platsen..///
Jag gillar inte heller ordet hen.Du skriver visst om din pappa börk. Försök hitta en annan mänska som du kan knyta en nära relation till för du mår ju så dåligt av att ha kontakt med din pappa.Finns det någon där du nu bor som du kunde bli mycket god vän med och knyta an till? Har du släktingar som du gillar? Lever dina mor-och farföräldrar?
