Sårbarhet, känslor, relationer och kärleken.... :S

Min värsta fiende är att känna sorgen och tragedin. Detta kan drabba vemsomhelst som vi fått känna sveden av.
Sårbarhet..... suckar djupt....
Känslor som lever sitt egna liv....
Relationer som många gånger är så jävla komplicerat....
Oh kärleken? Jag har alltid varit singel och kommer nog dö så.....

Suckarna kickar som klockan och tiden tog slut för mej. Allt sluta dagen som jag insjukna, hela mitt liv dog där på plats. Jag är ute ur leken. Ingenting fungerar som det ska varken jag och mitt liv.....

Hur har Gudarna tänkt sig att som människa klara sig i livet när ingenting funkar över huvud taget? Jag är faktiskt inte mer än människa.... ibland när jag är ensam drömmar jag om ett helt annat liv men jag vet inte vilket liv det är? Har hört när man ser det livet man vill ha får man det men jag vet inte....

Jag vet inte varför det ser ut såhär i mitt liv men jag vet hur jag kom hit. Räknat alla minnen som en miniräknare!

Allt eller inget eller hur?

*GaMeOveR*

Tungt. Kapitel. I livsboken. Gör slut när jag blir rätt för att bli övergiven.....Sedan tar det verkligen slut....tfa mina ohejdad nojor tfa trauma. Scheisse

Det gäller att hitta rätt partner. En som inte kritiserar, skäller eller stressar en med uppmärksamhet. Borderline måste vara mardrömmen.

Admin1 skrev: Det gäller att hitta rätt partner. En som inte kritiserar, skäller eller stressar en med uppmärksamhet. Borderline måste vara mardrömmen.

Ja, som medberoende till en person med borderline. Sätter mig aldrig i den sitsen igen.

Jag var tillsammans med en tjej strax efter Anna dog! Hon hade Borderline! Hon var så neurotisk att jag själv blev så nervös över allt hon ville hitta på! Hon tvingade mig ut på cafeer och krogar varje kväll med henne och hon gick runt och flörtade med massa främmande män och jag tror till 90 % att hon var otrogen! Jag hade fått ett arv av min farfar på 100 000 kr vid det tillfället så jag kunde spendera pengar var kväll! Hon var ihop med mig p.g.a att jag är en duktig trummis för hon hört mig spela och tycker det är skitbra! Sedan sade jag att det är svårt att lyckas att jobba med musiken! Jag började sakna Anna mer och mer för hon var väldigt själfull vilket jag saknade i den nya relationen! Allt är inte yta, utan ett djup måste finnas också!

Jag vet inte ens vad jag söker.... Öppenhet.....självkännedom.....ärlighet......utveckling.....något sådant