Killar och ärr från skärsår,brännmärken o.s.v (skam?)

Har läst många diskussioner kring tjejer och ärr p.g.a självdestruktivitet, men inga om killar med samma problem. Jag tror att det är värre för killar eftersom att det är (konstigt nog) klassat som något låtsasdeprimerade svartsminkade estettjejer gör för att få uppmärksamhet. Som kille får det en att känna sig ganska skamsen över vad man har gjort...att folk går runt och tänker så! Jag skäms i.a.f väldigt mycket över dom ärr som blivit under åren, och dom flesta av mina bästa vänner vet inte ens om att dom finns. Jag skäms oerhört och döljer det till varje pris. Har aldrig sett en kille med ärr, tjejer däremot har jag sett massvis av, och en del verkar t.o.m vara stolta över dom. Skäms vi killar mer än tjejer? Hur vanligt är det egentligen med killar som skär sig?

Jag vet minst tre killar i min bekantskapskret som skadar sig själva, så det är nog inte helt ovanligt faktiskt.

Jag har skärsår över hela kroppen, fast jag skäms inte för fem öre. I början, när jag kom ut i verkligheten gick jag alltid i långärmade tröjor, men nu orkar jag inte bry mig. Fast i mitt fall är det kanske lite annorlunda. Jag skar mig för att ta ut saker som jag trodde levde i mig, och inte för att jag njöt av det eller för att bli av med ångest. Du har rätt i att det finns många förutfattade meningar, t.ex. att det bara är småflickor som vill ha uppmärksamhet som skadar sig själva. Om någon frågar förklarar jag bara hur det ligger till. Folk släpper oftast ämnet efter en kort förklaring.

ok. Men skulle du vara lika öppen med ärren om du hade skadat dig själv p.g.a ångest? Jag tror att det skulle vara lättare om man har försökt skära ut saker än om man har gjort det p.g.a ångest....känns som en mer godtagbar förklaring på nåt sätt. För min del så tänker jag nog aldrig mer bada eller duscha offentligt, alla kommer stirra. Inte kul.

Min pojkvän?( ja vän iaf tror liks vi har "paus"??????upponeroupp.... <!-- s:oops: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_redface.gif" alt=":oops:" title="Embarassed" /><!-- s:oops: --> ) skar sig när han var yngre...
fortfarande kan d komma över honom att han vill...
men han kan vinna över det o hantera d nu m medicin osv....

jag däremot som inte skurit mig men skadat migsjälv på andra sätt har mer o mer svårt att låta bli ofta numera..
vafan ska man göra med ångesten :väggen
smärtan överröstar "det"..
ah d finns ing ord som vanligt...

jo, det är inte så lätt alla gånger. Men jag brukar droga ner mig numera istället om det blir alldeles för jobbigt, för det blir ju inga ärr av det...
Jag vet inte riktigt vad man ska göra åt ångest, dom säger ju att det finns medicin, men jag skulle få ångest bara av att läsa listan över biverkningarna som typ "håravfall"....läskigt. Inget jag vill hålla på med, rävgift. Jag tror inte att ångest är något speciellt "manligt", en del verkar nästan tro att killar inte har ångest eller kan skada sig själva. Jävla skitsamhälle, fullt av trångsynta äckel. .?