Levande begravd!

Vargen! Du har ju åtminstone oss...hur som helst!
Tänk på ett litet steg i taget...eller inte tänka alls!

Våga låta saker och ting vila...och bero, ett tag!

Ibland gör/oroar man för mycket, vilket gör det hela ännu svårare att bära...Att våga ingenting göra, är också en stor Konst! :rolleyes: <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

(som när jag fick sparken...på Akademibokhandeln)

Vargen,
Har du tillgång till dator där du är eller är det bara när du har permission som du kan komma ut på internet.?

Jag hamnade på den där kroniker avdelningen där man blev behandlad som ett djur utan rättigheter, timmtobak, kallsinniga vårdare och psykopater till läkare. Jag fick stå ut med lidandet i en vecka innan jag slog sönder fönstret på dörren i avdelningen och skickades tillbaka till ursprunliga akutavdelningen varav jag fick ligga i remmsäng 2 ggr och 2 ggr isolering. Det fick i alla fall sitt slut och jag är glad att jag nu är tillbaka men med ett föstört sinne, jag är alldeles nedbruten och tömd på livsenergi och har bara tomhet fyllt med plågor inombords. Jag hoppas i alla fall att jag inte blir förflyttad till annat ställe igen utan skrivs ut från akutavdelningen. Geta internet har jag tillgång till på biblioteket, sitter nu här med två vårdare som är runtomkring.Ha det bra tack för att ni bryr er

Bra att du hörde av dig och berättade hur du har det för tillfället. Försök att undvika att förstöra saker på avdelningen för de kan kanske tro att du är farlig då och du kanske får ligga inne längre tid än egentligen nödvändigt. Att du fått gå till biblioteket verkar tyda på att de tycker att du förbättrats. Hoppas att du blir utskriven snart och glöm inte att fortsätta att berätta hur du har det.

Vargen, det är tråkigt att du måste bli så frustrerad så att du måste slå dig ut för att komma i en något bättre situation.
Det går att förstå att det känns hopplöst, men du måste finna någon annan strategi för att komma ut i friheten.

Tryskey skriver i - Upp till kamp- om att "Överleva där inne".
Vad jag vet så har hon inte skrivit något här på länge. Senast det var, så hade hon kommit in på en utbildning.

Hej Geta jo det är sant man ska ta det som en förståndig människa saker och ting här i livet. Men det är inte omöjligt att ta sig härifrån, jag är på en bättre avdelning nu dock den vidlaste på sjukhuset:P

Annars så går det bra nu för mig men jag har ännu inte frigång, men jag hopaps snart på frigång å hem permissioner å sådant för att sedan ta mitt första steg på utskrivningsdagen nedför byggnadens två trappsteg å andas in frisk luft och ut och in å säga: Jag är en fri man!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!