Om genen för kalcineurin (som är involverad i korttidsminnet) saknas, kan schizofreniliknande symptom utlösas hos möss och en liknande gendefekt verkar vara vanlig bland personer med schizofreni.
Nobelpristagaren Susumu Tonegawa leder forskargruppen, som gjort upptäckten, när de studerade arbetsminnesfunktionen hos möss.
Personer med schizofreni kan ofta ha problem med arbetsminnet t.ex. de kan glömma bort precis vad de just sagt i ett samtal eller inte minnas ljud som de precis just hört.
De framställde möss, som saknade genen för kalcineurin och då fick mössen plötsligt många symptom som återfinns vid schizofreni.
Kalcineurin ingår i samma biokemiska väg som dopamin- och NMDA receptorerna som tidigare ansetts involverade i schizofreni.
De har även studerat genen för kalcineurin hos människa, där en av fyra typer av genen fanns hos 38 % av föräldrarna till de med schizofreni. Denna gen återfanns ofta hos deras barn, som utvecklade sjukdomen och mycket oftare än slumpen.
En så vanlig förekomst av en gen tyder på att den kan bidra till sjukdomen hos många med schizofreni säger Tonegawa. Då det kan finnas så många som 20 olika gener involverade i schizofreni, så gör denna upptäckt att det finns hopp om en snabb identifiering av de personer som löper en ökad risk att få schizofreni. Tonegawa säger också att det finns en miljöfaktor som utlöser sjukdomen, men den är inte så väl definierad. Genom att orsaken till sjukdomen blir bättre känd, så finns det möjlighet att utveckla specifikare läkemedel, som direkt griper in och påverkar sjukdomsorsaken.
Kommentar:
Antipsykotika har full effekt hos 30 %, men partiell effekt hos 50 % och ingen effekt hos 20 %. Det innebär att dopaminteorin kan vara rätt hos 30 %, delvis rätt hos 50 % och helt fel hos 20 %. När nya "sjukdomsorsaker" förs fram vore det bra om det ganska direkt studerades hur de fördelar sig bland de som får dålig eller ingen effekt av antipsykotika.
Källa: