Inte så sjuk som du tror...

Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom: 

Inlagd:   6,4 dagar
Läkarbesök:  1,4
Sköterskebesök: 18,6
Kuratorbesök:    1,2
Annan personal:  6,3

199 personer i Sverige år 2007. Läs mer hos IHE.

50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.

Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.

 

 

Senaste forumpostningar

Skriklåda

Slå av/på Ljud Smileys Tidigare FAQ Kide Chat
21:33-- Utomjordingen: ;´:gnatt
21:27-- ispegelland: godnatt med dig då;´:gnatt
21:24-- Utomjordingen: Bra!
21:23-- ispegelland: tack tack. ska testa alvedon o sen slappa med tvn tills jag somnar.
21:23-- Utomjordingen: Honung om det ska vara varm dryck!
21:22-- Utomjordingen: Lätt att svälja: blåbärssoppa. Yoghurt, apelsinjuicer och sånt vettö!
21:21-- Utomjordingen: Ät Ipren, Alvedon, Diklofenak - tablett kanske lindrar!
21:19-- Utomjordingen: Drick varmt och ät som är lätt att svälja!
20:04-- ispegelland: och utomjordingen, jag har fortfarande ont i halsen, spegelskärva.
19:56-- ispegelland: mår lite illa faktiskt. kanske var det jord på ärtskidorna.
19:55-- ispegelland: Snart är det höst, vad blir då min tröst? Din viskande röst. (dikt tillägnad Viska)
19:33-- ispegelland: skulle du säga att du är synsk IssaJesus?
19:25-- ispegelland: tjenare! du gillar mina dikter ibland! det var "great" som de säger i amerika.
19:24-- Geta: Det måste ha varit kul att få ett sånt erkännande från USA.
19:24-- Issa_Jesus: Sehnare
19:23-- ispegelland: nån snubbe i New York tyckte den var bra för hans magazin. Jag blev jätteglad. Men såg aldrig tidningen.
19:22-- ispegelland: hittade den i en pärm här....Hours are drifting / in and out of knowing. / Outside it begins again. / Stones sleeep close together / in a morning rain.
19:18-- ispegelland: jag kunde recitera den om jag bara kom ihåg den...snart kanske första raderna borta ur minnet...
19:17-- ispegelland: jag vann faktiskt en gång med en dikt jag skrev. kom på det nu. men det var inget pris bara vara med i ett magazin. i amerika som jag inte kunde läsa. fick ingen tidning skickad till mig. bara äran.
19:11-- ispegelland: utomjordingen verkar ju vinna rätt ofta. men då spelar han ju ofta också. kanske därför.
19:07-- Evillynn: Det är mest tecknar-tävlingar och hon är GRYM på att teckna.
19:06-- Evillynn: Har en kompis som nästan alltid vinner de tävlingar hon går med i. Tror hon vunnit 4 tävlingar det senaste halvåret. Hon gick nog med i bara 5 vad jag vet.
19:06-- ispegelland: motiverade det med, jag vill åka till Rom!!!! tror inte jag vinner
19:05-- ispegelland: jag skickade in till History Chanel tävling om resa till Rom häromdan.
19:02-- ispegelland: det brukar stå i såna tävlingar , motivera varför just du ska vinna. jag kommer aldrig på nåt att säga då
18:59-- ispegelland: ha! vad skoj :)
18:58-- Geta: Jag hade skickat in en slogan till Elle-tidningen. Det hade jag totalt glömt. Det damp ner ett paket på posten med två bäddset från Borås väveri.
18:55-- ispegelland: en gång vann jag en elektrisk tandborste på Liseberg. men den funkade inte. grattis.
18:54-- ispegelland: jag vinner inte ens på chokladhjul så känns som ingen ide
18:52-- ispegelland: ;´:gnatt Recard!
18:52-- Recard2016: ;´:gnatt
18:48-- ispegelland: ja en miljon skulle sitta bra. men jag spelar inte. har aldrig gjort vet inte varför.
18:44-- Geta: Det räcker med en miljon. Då går det att sätta guldkant på tillvaron.
18:36-- Recard2016: fuck that, vill inte va rik, visst nån extra miljon hade inte skadat men
18:35-- Recard2016: patetiskt
18:35-- Recard2016: de e som i 1984 där allt "vanligt" arbetarklassfolk lägger all sin energi på att hitta de rätta lottoraderna hela sitt liv

Powered by Kide Shoutbox


Endast registrerade användare kan skicka meddelande, registrera or logga in

Ofrivilliga rörelser

 

Uppdaterad: 25 september 2016

schizofreni 

Ofrivilliga rörelser eller tardiv dyskinesi (TD) är en besvärlig biverkan av antipsykotika, som var vanligare förr. På mentalsjukhusen före antipsykotikan rapporterades ofrivilliga rörelser hos 30 %, så sjukdomen kan vara en orsak. TD är vanligast vid schizofreni, schizoaffektiv och bipolär.

 

Före insjuknandet och antipsykotikan kan vissa ha mycket lindriga ofrivilliga rörelser, men med antipsykotika kan besvären öka.

 

Efter minst 3 månaders användning av antipsykotika men oftast åratals senare kan armar, ben, mun, tunga eller bålen röra sig långsamt och okontrollerat och ge onormala ofrivilliga rörelser. Dossänkning av antipsykotikan kan också utlösa TD. Problemet vid diagnos kan vara att rörelsestörningar av antipsykotika förekommer samtidigt. Alla ofrivilliga rörelser är alltså inte TD och de skall ha varat i minst 4 veckor för diagnos.

 

Om tardiv dyskinesi inte upptäcks tidigt kan rörelserna bli permanenta. Vanligtvis besväras inte den som drabbats, men omgivningen märker ofta de konstiga rörelserna. TD är motsatsen till Parkinsons sjukdom, där det är svårt att röra sig medan vid tardiv dyskinesi är det svårt att inte röra sig.

 

 

 

Rastlöshet

 

Uppdaterad: 19 september 2016

akatisi

Rastlöshet eller akatisi (grekiska = oförmåga att sitta) tillhör de mer skrämmande och störande biverkningarna av antipsykotika. Men finns också hos vissa antidepressiva och vid abstinens av beroendeframkallande ämnen. Nu påstås bara 3,4 % med schizofreni drabbas, men tidigare har c:a 10 % nämnts, men 25 % för Abilify/Aripiprazol.

 

Ofta börjar det inom 3 - 5 dagar efter medicineringen startats. En känsla att vara rastlös och vill ständigt röra på sig. Man kan skifta från den ena foten till den andra eller gå fram och tillbaka. Speciellt obehag i knäna kan kännas, som lindras vid rörelse.

 

Fem olika sorters akatisi finns:

 

  • akut, som kommer direkt och varar kortare än 6 månader.

  • kronisk varar längre än 6 månader.

  • pseudoakatisi, där man ej är medveten om sin akatisi - troligen ett sent stadium av kronisk akatisi.

  • tardiv, som kommer efter 3 månader.

  • utsättningsakatisi, som kommer efter utsättning av antipsykotika eller efter preparatbyte.

Gamla antipsykotika som Haldol och Siqualone ger oftast denna biverkan, medan inte lika ofta med nyare s.k atypiska antipsykotika utom för högre doser av Risperidon/Risperdal och Invega.

 


 

 

 

 

 

 

 

 

Viska - om schizofreni

Terapirekommendationer - Psykos

Rekommendationer - läkemedelsbehandling vid psykoser ur Läkemedelsboken. Läkemedelsboken utges av apoteken och riktar sig främst till distriktsläkare.

Från Läkemedelsboken 2001/2002 sid 816 av Professor Leif Lindström, Centrallasarettet, Västerås.

Akut behandling

Avvakta om möjligt med neuroleptika några dygn observera och ställ en arbetsdiagnos. Ge bensodiazepiner vid ångest- och sömnstörningar.

Neuroleptikabehandling inleds helst på kvällen med Risperdal 1-2 mg eller Haldol 1-2 mg (av slutdos 4-6 mg).

Vid uttalad psykomotorisk oro ges tillägg av Hibernal tabletter 50-100 mg eller som injektion, eventuellt också Haldol, som injektion.

Depåneuroleptika ges i akutskedet endast i undantagsfall och där patienten är känd att tolerera dessa läkemedel.

Monoterapi bör eftersträvas. Det är viktigt att ställa in dosen individuellt utifrån antipsykotisk effekt och biverkningar. Dosen av neuroleptika skall hela tiden omprövas och anpassas efter sjukdomsförloppet.

Vid tardiv dyskinesi vid behandling med klassiska neuroleptika bör växling till Leponex övervägas.

Vid ångest bör i förstahand neuroleptika kombineras med bensodiazepiner.

Vid postpsykotisk depression kan ett SSRI-preparat (t.ex. Cipramil) adderas.

Depotneuroleptika är en lämplig behandlingsform när det föreligger problem hos patienten att ta sin medicin. förutsättningen är att dosen anpassas med stor noggrannhet.

Val av neuroleptika och vanlig underhållsdos:

Förstahandsmedel:

Risperdal 2-4 mg/dygn

Haldol 2-4 mg/dygn

Trilafon 4-8 mg/dygn

Andrahandsmedel:

Hibernal 200-400 mg/dygn,

Zyprexa 5-10 mg/dygn (ges vid hög känslighet för extrapyramidala biverkningar)

Leponex 200-400 mg/dygn (för de som inte får effekt av andra neuroleptika)

Åtgärder vid extrapyramidala biverkningar

I första hand sänks dosen.

Ordinera något antikolinergikum.

Vid akatisi kan betablockerare av typen Inderal prövas.

Ställ patienten på något av de nyare preparaten (Risperdal,Zyprexa).

Läkemedelsbestämning

Bör utföras vid misstanke om att patienten inte tar sin medicin, utebliven effekt och förekomst av biverkningar i låg dos.

Kommentar:

Läkemedelsboken utges av Apoteket AB och ges till alla läkare. Varje kapitel skrivs av en eller flera framstående specialister i landet. Tyvärr börjar detta koncept bli föråldrat och boken borde istället ges en evidensbaserad prägel och författas av flera olika specialister därför. Tanken är inte längre att vården skall bedriva hierarkisk Följa John utan Följa SBU dvs evidensbaserade rapporter från SBU, Cochrane etc. Rekommendationen av Haldol ovan är ju inte korrekt idag, men kapitlet skrevs innan Cochranes rapport om Haldol kom i juni. Kapitlet Psykoser finns på sid 808-817. Boken brukar finnas på bibliotek och apotek.

0
0
0
s2smodern