Sugared skrev: jag ligger här i sängen och försöker sova som vanligt(utan resultat förstås). och har försökt att tänka på annat än den här diskussionen. Men den stör så fördjävligt.
den känns för personlig och obehaglig.
det förstår jag.
kanske jag får säga "förlåt"
som vanligt..
fast har jag sagt ngt som är fel egentligen?
Jag tror inte att det här har at göra med mina fantasier/tankar som barn.
deta är irrellevant.
där tror jag som sagt annorlunda.
och, jag tycker mitt tankesätt erbjuder en väg ut...
eller?
visst kan jag känna mig skyldig til vad som kan ha hänt/hände och vända på situationen och se det som mitt fel. jag förförde honom. och då käna äckel över den biten. känna mig äcklig känna mig skyldig at allt var mitt fel. jag förtjänade det..det var ju jag som "kåtade upp honom".
ja, du kan ha "förfört" honom, men då är ju verkligheten sådan att han hade ansvar att stoppa det! Så, du kan inte ha förfört honom, så små flickor förför inte vuxna, de måste bli 10-12 innan de kan det.
men hur håller den teorin? det är oclså en vag tanke/känsla jag fått som jag inte vill spekulera över för mycket. och kan inte en återkommande roll som offer. i sexuella poch övriga situationer inte vara mer än en naturlig produkt av sexuella övergrepp. Man vet ingen annan roll.
man käner inte till något annat sätt, som det ska vara på.
Jag tror nog vi har ett verkligt problem här, som du försöker förstå..
"men varför"..
och desa står emot varandra "jag gjorde det mitt fel, jag lurade honom"
till: jag är offer jag har alltid varit offer.
Jo, det är väl kärnfrågan..
nothing makes sense. jag är förvirrad själv.
men jag tror på offer teorin mest. den fins i mitt liv. och att jag gjorde det var en tanke som jag kommit fram till. som skapat äckel känslor jag fått.
en ide jag fått i mitt huvud. nu är jag förvirrad och trött.
Men inget har ju hänt..så...
Såhär: OM inget hänt har du drömt, kanske njutit i drömmen, fult.
Men inget du behöver bry dig om egentligen. man kan inte styra sin drömmar.
OM ngt verkligen hänt så är du ett offer. Så är det.
fast inget har väl egentligen hänt?
jag tror inte det, av vad du berättat.
Tanken förgör dig ju, så... och det går ju inte att behandla fantasier om övergrepp som verkliga övergrepp...
och skiter i vilket. alt jag vet är att mina barn aldrig ska få
koma till skada någonsin. de ska få en kärleksfull, normal, frisk
omgivningh. och den djävel som komer nära henne/honom
skjuter jag k**en av och är det en kvinna. ska jag se till at hon
Honska fan få känna hur det käns att bli våldtagen med redskap. "för å kolla hur mycket de kan töja ut"
sen ska hon kastas i fängelse i livstid. och bli spottad i ansiktet.
och de ska aldrig få se sin papa supa eler sinmamma skjuta heroin i
badrumet. de ska aldrig vara sömnlösa. de ksa sova gott.utan demoner
utan änglar som förvrängs till lik med gråa tänder.
de ska bli den här världens räddning.
såså...*shh.*
*kramar bara...mentalt på avstånd*
och vem har sagt at jag njutit av tanken att ha sex med en äldre man?
jag har aldrig i mitt liv set sex som något njutbart...
Aldrig?
Jag tror som sagt detta är en dubbeltanke...
