Min sjukdom

flisan,

Jag håller med dig fullt upp där <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

flisan skrev: Man vet ju själv vad man har för problem, det spelar ju ingen roll vad man får för namn på det. Det gör det ju knappast lättare, eller svårare. Man är ju en unik individ.

Problemet för mig är snarare att jag inte vet vad jag har för problem. Det är det inte alla som vet, eftersom det kan ha pågått så länge att det blir en vana, någonting som är helt normalt för en själv. Och visst säger diagnoser inte mycket alls, men för min egen del som patient så skulle jag känna att det vore lättare att hantera om jag förstod mig på mig själv. Diagnoser kan ge ett sorts perspektiv och ett medvetande över hur det är med en samt göra det lättare att förstå vad man kan göra själv för att det ska bli bättre.

Diagnosen är särskilt viktig om det finns effektiva behandlingar mot just den diagnos man fått. Diagnosen är då vägen till rätt behandling. Berny Pålsson beskriver i sin bok Vingklippt ängel hur mycket bättre hon blev när hon fick rätt diagnos - schizofreni och rätt medicin - Leponex.

Tack Sari för att du skriver det jag inte kunde

Admin1,

Jag har flera gånger fått höra att jag är manodepressiv. Men jag känner inte alls igen mig i den sjukdomen. Just därför har jag också blivit behandlad med medicin för manodepressiva. Kanske därför ingen medicin passat mig, för att jag blir behandlad fel? :rolleyes:

Vilka mediciner fick du Frenia, när de trodde att du var manodepressiv? Det är klart att om du inte har manodepressiv och blir medicinerad mot det så kan det ibland säkert bli lite fel.