Insikt

Hej, en anhörig till mig har haft psykos. Han trodde att andar skickade meddelande till honom via tidningar och reklam. Ni som har full insikt, hur såg ni på era vanföreställningar efter ni fått insikt. Hur motbevisade ni dom? Han är fortfarande lite i det. Och eftersom han tror på andar för övrigt så är det svårt att komma med rationella belägg.
Vill helst bara ja svar från er som har full insikt och medvetna om att era vanföreställningar ej var sanna

Hej, jag har haft vanföreställningen att jag var Gud, närmare bestämt Fadern. Det tog ett halvår eller så att hitta motbevis för det, för i början hittade jag bara indicier på att det stämde. Men, sedan kom jag på att jag borde veta när Jesus skulle komma tillbaka om jag var Fadern, och det hade jag inte en suck om, så då föll det. Det är om det egna jaget blivit förminskat, som en sådan vanföreställning kan komma fram. Det gäller att stärka det rätta jaget, inte att i första hand motbevisa en sån föreställning. Den faller av sig självt, men det kan ta lång tid.

Tänk på att tro på andar är inte automatiskt en vanföreställning. Det beror på i vilken kultur man tillhör. T ex i den kristna kulturen är det OK att tro på att Gud finns, änglar och andar från avlidna människor. Dock ska man inte kommunicera med de avlidna. De ska vila i väntan på yttersta domen. Och i övrigt är budskap från änglar nästan uteslutande från fallna änglar som vill luras. Så, man tjänar på att lämna andevärlden ifred! Dock kan det vara OK att tro att andevärlden finns.

Jag brukar klarna till lite i taget. Det har varit skönt att komma ur vanföreställningarna,
då de har varit ganska skrämmande.

Min anhörig är lite inne på spåret att han tror att schizofreni och medium är samma sak. Att han har förmåga att se en annan dimension.

Kan ni idag tänka så? Att när ni var sjuka så kanske det egentligen rörde sig om ett annat medvetande?

Hur stärker man jaget?

Jag har personligen sett två andar som när jag låg i sängen en stormig vinternatt, uppenbarade sig i dörrtröskeln i hallen/sovrummet. Dem uppenbarade sig med ett smil och var på väg ut ur lägenheten, Jag fick en chock när jag såg dem ca tre sekunder tror jag? Hade dessförinnan sett en porrfilm som var ganska censurerad, och därefter lagt mig. Ville inte till mitt behandlingshem mitt i den värsta stormen som har existerat i den här staden, detta var nittio-talet. Men sjuttio-talet hade också en värstingstorm.

Den natten inträffade ett mord i min närhet, ännu har inte mördaren kunnat åtalas och fängslas. Sedan när jag såg den där polisen när jag var på väg till hemmet på morgon, så har jag retat upp mig på dessa smilfinkar som ler i fel sammanhang för mig. Har försökt gå fram till Mamman flera ggr och berätta om min syn, men jag är säker på att ngt konstigt försiggår, Så din anhörig kan nog trots sjukdom ha en känsla av att ngt är sant?

Men det gäller att selektivisera vad som är sant eller inte, men den där händelsen har följt mig jättelänge, och finner inte en frid förrän mördaren har blivit tillfångatagen. Dem misstänker en person skarpt. Men jag tror allmänheten har dragit sina slutsatser om vem som är mördaren. Det är därför jag då känner att dem där andarna kan vara riktigt onda? Men jag vet inte vilka personer de skulle föreställa? Men vanföreställningar har jag fortfarande om medias roll i vårt samhälle. Men jag hoppas jag har kunnat ge dig en någorlunda frisk intryck om vad jag egentligen var med om den natten? Med vänlig hälsning Jocke.

dynamiten90 skrev: Min anhörig är lite inne på spåret att han tror att schizofreni och medium är samma sak. Att han har förmåga att se en annan dimension.

Kan ni idag tänka så? Att när ni var sjuka så kanske det egentligen rörde sig om ett annat medvetande?

Hur stärker man jaget?

Nä, det medvetandet man hade när man hade kraftiga vanföreställningar som då ansågs sjukliga av omgivningen egentligen var det sanna jaget! Schizofreni anses vara dubbelbottnat idag, med olika identiteter?

Men så är det inte, vårt medvetande sjunker till en miniminivå därav att kapaciteten i hjärnan egentligen går på sparlåga, men upplevelserna mångdubblas. Man kan inte hitta rätt medium när man är sjuk, utan allting kanaliseras till en formspråk som åtminstone för mig har utkristalliserats till bilder som jag sysslar mycket med här på viska! Jag tror inte vi egentligen kan se en annan dimension, men vi kan starkt ana det pga dessa känslor som finns och som även omgivnigen kan ta del av. Har du tur ngn gång att dela samma upplevelse med din anhörig, så kanske du inser att vi befinner oss i konflikt med ngt starkt jagkaraktär.

Kan tala om, om en vecka om en bok som jag läser på jobbet som handlar väldigt mycket om jagsvaghet. Den är jättebra, hav tålamod? Jocke.