Ingen verkar förstå mej.. :S

Jag är introvert så ensamhet en del gånger är nåt jag så himla mycket behöver ibland! Men jag saknar djupa samtal om livet och vad är det att leva med psykossjukdom!

Hur kunde det bli så? Att det blev så jävla svårt att hitta någon som man kan få förståelse och moralisk stöd?

Är jag för speciell även bland psyksjuka att finna vänner? Utstött av dom utstötta! Önskar bara att det fanns nån som förstod en och fanbs där som man kunde prata allt om? Ja nästan allt!

Jag har vänner det är inte det men ingen som har en psykossjukdom! Man kan ha djupa samtal med dom men inte om min sjukdom för dom förstår inte helvetet sjukdomen innebär och ställer till med! Om det ens finns psyksjuka som ens nånsin skulle förstå?

Tala med en biståndsbedömare i kommunen på din ort, för det märks att du vill prata och ett sådant bollplank har jag, en kontaktperson från kommunpsykiatrin KP. Jag har det och vad kan vara bättre än att han är präst.? Han är inte främmande för djupa tankar

Ett annat sätt att få kontakt, är genom sjukhuskyrkan på det sjukhus där du blir inlagd. Jag fick där en utbildad psykolog och vi träffades en gång i veckan i en 5-6år och det var jag själv avslutade Helt gratis kyrkan bjuder. Även om inte personalen är psykologer är detta något som medarbetarna är utbildade för. Som en sade som jobbade där; Det behöver inte vara en kristen åsna, det duger med vilken åsna som helst

Tack Nissegossen får kolla upp det! Verkligen tack!

Viska är visserligen inte en människa, men jag tycker ändå det är bra att kunna vädra tankar här!

Lonely, jag känner inte heller igen mig jätte mycket bland schizofrena trots att jag själv är schizofren.

Skriv inte bara på Viska för då får du till stor del samma svar på alla frågor, gå in på andra forum också som jag och Nissegossen brukar göra.

: