Min pappa är alldeles för självupptagen för att bry sig om mig. Sådan har han alltid varit.
Min mamma är rätt självupptagen också, men inte i närheten av lika illa som pappa. Ibland tycker hon att jag är elak, när det i själva verket bara är dålig kommunikation. Det tål att tilläggas att mamma inte vill förstå sig på min problematik.
Min äldsta bror har jag ingen kontakt med, han har nog obehandlad adhd och är därför knepig.
Mina två andra bröder tycker om mig. Mitt ena brorsbarn tycker att jag är knäpp.
Jag har bra föräldrar och dom har bättrats sig under årena. När jag insjuknade så kallade min familj och släktingar mig för svag. Det har blivit bättre med årena men har en ragata till moster visserligen. En riktig societskärring!
