Vara gift med en person med diagnos

ispegelland skrev: Kan vara så att man med dessa våra sjukdomar har ett "inre liv" som inte går att dela med andra. Och man kan inte lämna det. Därför blir det svårare att ha förhållanden för man är inte på samma plan.

Bra beskrivet! Detta "inre liv" tar ibland all fokus och all energi och då måste det få göra det. Omgivningen /närstående måste acceptera det och inte ställa en massa krav.

Den jag känner personligen som diagnosticerats med schizofreni lever ensam och har aktivt valt bort barn. Det verkar vanligast.

Till TS, nu verkar ni ju klarat relationen under många år. Men att acceptera och respektera din makes inre liv och inte ifrågasätta det kan vara ett tips.

Det går att leva med en person med sjukdomsinsikt. Men humörsvängningar och andra fysiska problem som läggs till gör att man ibland vill ventilera sin frustation.

Har ni barn tillsammans?

annalisa skrev: Det går att leva med en person med sjukdomsinsikt. Men humörsvängningar och andra fysiska problem som läggs till gör att man ibland vill ventilera sin frustation.

Det är nog bra om du har kanaler för att ventilera det, ja. Så att du inte går i klinch med din respektive för det leder ingenstans.

Om det finns annan familj, syskon, föräldrar, kusiner (?) så prova att ta stöd där?

Jag får fråga dig annalisa om det övriga fysiska problemen vill du ha det privat så skicka ett pm, ty jag är nog vid samma åder som din man, för det fysiska kanske finns hjälp för båda om det är så. Hos mig stannar det du skriver något till mig.

annalisa skrev: Det går att leva med en person med sjukdomsinsikt. Men humörsvängningar och andra fysiska problem som läggs till gör att man ibland vill ventilera sin frustation.

www.medicininstruktioner.se/pfizer/caverject/