Cirka ett och ett halvt år efter sjukdomsutbrottet började jag studera. Jag klarade studierna hyfsat och blev godkänd, men hade problem i relationen till de andra studenterna eftersom min sociala kompetens försvann med sjukdomsutbrottet. Upptäckte snabbt att det passade mig bättre att arbeta och det har jag gjort nu i fem år, med några månaders avbrott pga att jag "gick in i väggen". Eftersom jag arbetar på ett litet företag så får jag vara beredd att hjälpa till med det mesta. Jag har bl a arbetat med översättning och löneadministration.
Jag läser till civilingenjör och ser ut att ta examen men det har tagit 9 år (utbildningen är på 4,5 år). I och för sig har det varit bra att vara sin egen chef och kunna ta paus i början av tillfrisknandet när man kände sig dålig utan att ha något jobbansvar. Jag insjuknade ca 2 år in i utbildningen så det försvann en hel del tid till psykosen. Även jag har problem med sociala kontakter.
Abzu skrev: Jag studerade på universitet samtidigt som jag var deprimerad och var gräns-psykotisk, ibland när jag mådde bättre gick det bra, men till slut blev jag tvungen att sjukskriva mig eftersom koncentrationen blev så dålig och tankarna så förvirrade.
Till våren kanske jag ska läsa en speciallinje på Folkhögskolan för folk som haft kontakt med psykiatrin och Socialen.
Att du inte först försöker att fortsätta med din avbrutna utbildning? Det finns ju flera här som studerat efter det att de insjuknade. I och för sig så kan du ju göra det också efter Folkhögskolan.
Admin, Jag känner att jag behöver "mjukstarta" lite och inte gå tillbaka till universitetet direkt och då kan nog folkhögskolan vara ett bra alternativ.
Jag tror att det skall finnas speciella studievägledare på universiteten för folk med olika typer av funktionshinder. De borde ju ha viss erfarenhet tycker man av vad som är möjligt. Har du varit i kontakt med en sådan person på universitetet och diskuterat dina problem?
Ja det finns en handikappenhet som ska hjälpa folk med handikapp att studera, men jag har inte varit i kontakt med dom än.
Linjen jag ska söka till på folkhögskolan är en liten klass, bara högst 12 i klassen och den är specialanpassad för folk som haft problem och det känns som om det kan vara bra för mig att läsa den linjen först, så att jag får tillbaka mitt "studie-självföretroende".
