Ångest som sätter sig i kroppen

Tycker att oavsett vad du har med dig i backspegeln, så är man i sin fulla rätt på att bli łyssnad på och tas på allvar. Ångest för mig är lika svårt som för dig Fantasio, själv tar till flaskan, rösterna speglar ångesten. Ger den röster som
gestaltar det bakomliggande hotet.Får mig att se dem för vad de är, SKYLDIGA I MINA ÖGON, I GUDS ÖGON. VEDGÄLLNINGEN ÄR NU KOMMEN. KÄNN GUDS VREDE. ER TID HAR KOMMIT ! ! ! ! !

Jag önskar så att mina besvär bara är ångest. I princip varje dag gör det ont under höger bröst, vid revbenen längst ned. Kan det vara min lever eller högra njure som håller på att lägga av? Igenslaggade (igenkloggade) blodådror? Det som talar för att det är ångest är att smärtan kom först när jag kommit hem. Jag är rädd och en smula uppgiven. Det frestar på att gå runt så här. Jag vet att jag gnäller och tar stor plats på forumet. Jag kan bara beklaga det.

Njurarna sitter högt upp på ryggen.

Okej. Jag tog min Oxascand strax innan tio, tror jag. Jag ska vara uppmärksam på om smärtan går över, då vet jag att det är ångest.

Jag känner mig ibland sjuk och orkeslös. Ligger mycket på sängen och det lindrar besvären. Mina blodådror är helt fulla med vad det nu kan vara som inte bör vara där.

Jag har varit förskonad vad gäller känningar i hjärtat och jag är så glad. Känner jag efter känns det lite stickningar i vänster hand. Och när jag ligger på sängen får jag stickningar i vänster vad och fot. Mycket av det jag upplevt är psykiskt, men jag tror jag har en underliggande sjukdom. Jag har ju förstadium till diabetes och dåliga blodfetter och fick frågan av en läkare i våras om jag hade bröstsmärtor. Ja sa ja, men sa att jag trodde det berodde på ångest. Han ställde frågan, alltså kan man få bröstsmärtor när man är i skicket jag är i.