Geta skrev: Var det någon mer som såg inslaget i Agenda.
Hur kan man vara så sjuk men ändå fullt verksam
i samhället? Hur kan man ha det så väl förspänt men
ändå så självmordsbenägen.
Jag såg det Geta
Jag hade ett jättebra jobb på en stor bank i Stockholm när jag 1997 drabbades av depression, mani och psykoser. Jag jobbade kvar på banken ett par år därefter så slutade jag. Under ett par hårda år så vände det 2002 och det var då sista gången jag låg inne på sjukhus efter en psykos. 2004 fick jag fast anställning som vaktmästare. Nu är jag engagerad i ett par föreningar. Jag har också bipolär typ 2.
Efter ett par år så har jag lärt mig att navigera mig i vardagen. Jag vet att jag behöver mycket tid för mig själv. Att träffa andra människor är jobbigt. Men det går att tänka sig igenom jobbiga saker. Det går att leva ett liv här, därför att nästan alla andra runtom är trasiga i själen. Det är bara ett spel när man försöker säga att man är frisk.
Som Ann sa att sjukdomen är som ett anfall, precis som en epeleptiker. Jag tyckte hon var bra. Galen och olycklig, jajamänsan! Det finns många ledsna människor som ler sina falska leenden. Men är man olycklig vet man också vad lycka är.
Viva the rebel in you!
