subkliniska psykossymtom förgår psykos

Men jag förstår läkarna. Det finns så lite att gå på innan psykosen och schizofrenin brutit ut.
Dessutom är man expert på att försvinna in i tapeten i sällskap. Det går att gå länge innan någon reagerar.

Minns min första kväll på kliniken, dem hade ringt mina föräldrar och meddelat att att jag var inlagd. Jag fickett dubbelrum med en personal som vak när jag skulle lägga mig och vila i sängen. Lade mig frånvänd från henne på vänster sida, sov lite oroligt, men när jag skulle vända mig mot henne, så var hon borta, men hennes väska var kvar på stolskarmen. Sedan dess så litade dem inte på mig, fastän jag ingenting gjorde.

Jag har förödmjukat mig själv i psykiatrins sällskap, men trivs att säga detta. För att ingen ska komma och säga hur jag ska leva mitt liv. Sanningen, är att ingen törs stå över medias påbud om en total förbud att informera mig om hur jag ska gå till väga mot felaktig propaganda. Saknar Nissegossen!

Absolut Geta, man går in i väggen, och försöker dölja sina misslyckanden.

Vi här på Viska brukar också slå bort det om någon ny medlem misstänker att det är schizofreni som han/hon lider av. Schizofreni önskar man inte sin värsta ovän.

När man slår bort det är väl om personen har en annan diagnos, men börjar "få" psykossymtom efter att ha läst i Viskas trådar några dagar...

Problemet idag är att även om man kan förutse i viss mån vilka som kommer att få psykos, så har man ingen säker behandling som förhindrar att psykosen utbryter. Antipsykotika ger konstigt nog inget skydd, men däremot kan arbete och vissa psykosociala insatser ge ett visst skydd. Kanske också kan omega-3 ge ett visst skydd mot psykosutbrott.

Lågstimuli med lite stress och krav tror jag förhindrar att psykosen bryter ut. De flesta blir sjuka när de flyttar hemifrån men att alltid bo tillsammans med sina föräldrar kan inte heller vara bra.
Kanske är det omöjligt att förhindra att psykosen bryter ut. Den har byggts upp under så många år kanske redan från barndomen.