Känner mig helt utraderad, har ingenting av min personlighet kvar, det som var jag finns inte längre, mitt jag är förintat. kan inte känna några normala känslor alls, har inte lust till någonting, har inte ork till någonting, kan inte koncentrera mig på någonting, min kropp tillhör inte mig känns det som, jag kan inte känna dess gränser, jag vet inte var jag har mina kroppsdelar. jag ligger hela dagarna och bara glor i taket av av någon slags skräck, äter bara om någon anhörig kommer in med mat och tvingar mig, allt känns totalt overkligt orkar knappt gå till toaletten, att skriva detta inlägg är det mest konstruktiva jag gjort på dagar. Nyss blivit utskriven från långvarig slutenvård... mått skit i åratal, men att känna mig helt känslomässigt död är nytt för mig. vet inte vad jag ska göra, ingen mening för kroppen att leva när allt som varit min personlighet är försvunnen... kämpat något fruktansvärt i 10 år för att återhämta mig från psykossjukdom och detta är slutresultatet känns det som nu.... inga känslor, inget liv, inte nåt positivt i hela tillvaron. mediciner äter jag inte, antidepp gör mig psykotisk och neuroleptika har ingen effekt, det enda jag tar är benso men bara för att jag är beroende och inte kan sluta. vad fan ska man göra, hur får man igång känslolivet igen utan att bli psykotisk....
Författare till inlägg
