jag är död

Du kanske skulle be att få kognitiv beteendeterapi. Det har effekt på depression och även positiva och kanske också negativa symptom vid schizofreni. Nackdelen är att det tar några månader innan effekten kommer. Annan samtalsbehandling kan också kanske vara bra eftersom läkemedel inte verkar ge effekt för dig. Det låter som du har det väldigt jobbigt. Hoppas att det blir bättre för dig snart.

Vad jobbigt för dig... vet inte vad jag ska säga... Försök och ta dig ut... Det kan lindra. Själv har jag det oxå så fruktansvärt tufft. 2 drömmar har jag som ger mig hopp som säger att det kommer bli bättre... utan dom vet jag inte vad jag skulle göra.
Kram och var kärleksfull mot dig själv.

tack för svar,
jag har ett aktivitetshus jag kan gå till, men inte orkat sista tiden, vet väl nånstans att det blir bättre igen men har massa hypokondriska vanföreställningar om tumörer och blödningar och andra konstiga sjukdomar som inte gör saken bättre... har varit under behandling i 5 år med alla möjliga sorters terapier och tabletter kanske är jag sönderterapiad och behandlingsskadad, har iaf slutat med det mesta nu ganska nyligen.. kanske det kan förklara lite av tomheten... känns som jag måste bygga upp en ny identitet från grunden... men det är svårt att umgås med folk när inte frontalloberna fungerar, man inte minns, man inte kan koncentrera sig och man inte kan känna några vanliga känslor.

PSR skrev: För två veckor sedan var jag på dans för första gången på tolv år. Orkade två timmar vilket är ett otroligt framsteg med tanke på hur det varit. Midsommar var ett bakslag dock. Går lite upp och ner..

Dansade du med någon snygg puma då PSR?

PSR skrev: Tja, jag dansade i alla fall..

Kul! Jag ska ut nu så jag hoppas att jag hittar någon snygging som är intresserad.

PSR skrev: Jag lever incognito som det heter. Har heller ingen egentlig identitet. Man blir tilldelad en identitet av omgivningen. Inte så mycket man kan påverka egentligen. Det är otroligt ångestgenererande att vara med andra i början men det blir sakta men säkert bättre.

Jag har social fobi som tilläggsdiagnos. När det är som värst får jag tankestopp. Har plågat mig igenom diverse situationer de senaste tre åren och nu går det faktiskt bra någon enstaka gång. För två veckor sedan var jag på dans för första gången på tolv år. Orkade två timmar vilket är ett otroligt framsteg med tanke på hur det varit. Midsommar var ett bakslag dock. Går lite upp och ner..

Har svårt att förstå din sociala fobi PSR. Tycker att du har så mycket att ge. Vad är det som känns så fel för dig i umgänget med andra?