Tanketrängsel? Ambivalens!

Varje gång jag ska göra något, kanske bara resa mig upp eller ta en bok ur hyllan, så finns det så otroligt många alternativ i huvudet att jag ofta bara blir sittande eller går omkring. Att gå ut ur lägengeten är extra svårt och ger mig ångest.
Min hjärna känns helt överbelamrad av alla dessa alternativ som tränger sig på samtidigt. Är det detta som kallas tanketrängsel?
Sen är det så att tankar byts ut fort i mitt huvud. Jag tappar lätt tråden. Glömmer ofta vad jag nyss gjort och vad jag reste mig för att göra. Dessutom tappar jag ofta bort vad jag tänkte säga i ett samtal. JÄTTEJOBBIGT!
Kan det vara ad/hd n som spökar? Eller är det mina psykotiska/gränspsykotiska problem som gör sig påmind?

Det har varit värre under den gångna veckan. Har haft ångest och velat skada mig också.
Hoppas att denna vecka blir bättre! Det tror jag den blir för jag brukar växla om rätt fort. Och så har jag knappt känt ångest idag. Skönt!

Känner igen mig. Har svårt att hitta ord, när jag pratar. Det går bättre att
skriva på internet. Det kan ha med arbetsminnet att göra.

Ja, det du beskrev är typiska symptom när har schizofreni, kanske annan psykisk ohälsa dessutom.

jag har t.ex inte förmågan kvar på att läsa en bok, samt att man kan påbörja en mening, men inte avsluta den för att man kommer inte ihåg den början man själv hade när man påbörjade meningen.

Samt att man har valmöjligheter och man får fundera på vad av allt detta skall jag välja? Är det när man går och handlar i butiken och vilken mat man vill ha och just vilken förpackning är menat för mig?

Allt det är vad man kan kalla typiska symptom för schizofreni.

Geta skrev: Känner igen mig. Har svårt att hitta ord, när jag pratar. Det går bättre att
skriva på internet. Det kan ha med arbetsminnet att göra.

Snabba Geta var framme.

Måste vara snabb annars glömmer jag.

Geta skrev: Känner igen mig. Har svårt att hitta ord, när jag pratar. Det går bättre att
skriva på internet. Det kan ha med arbetsminnet att göra.

Så är det för mig också. När man skriver hinner man samla tankarna.

I verkliga livet är jag fåordig med alla utom dem jag känner väl. Men då känns det ofta som om jag sagt fel. Med mamma kan jag prata jättefort och jättemycket. Då byter jag ofta ämne. Det är väl tanketrängseln som blir ord antar jag.