Låt ambivalensen styra ditt liv och du kommer ingenstans.
Vad är hönan och vad är ägget?
Är det ambivalensen som är ångestskapande, eller är det ångesten som blir till ambivalens?
Att t ex idag vilja åka på utflykt, eller inte åka på utflykt.
Åker jag på utflykt, så träffar jag kanske trevliga människor och har roligt med dem.
Eller så finner jag dem inte och måste åka hem i ogjort ärende.
Det är kallt ute, fastän det är soligt. Är det sol, så kan man sitta och njuta av solen. Men det kan jag göra när jag är ute med hundarna också. Och då kan jag lätt gå hem om jag tycker att det är för kallt. Hemma kan jag laga kaffe och dricka det varmt och bli varm igen. Jag kan lägga mig på sängen och läsa Leif Panduro. Jag kan sova en stund.
Men jag behöver också komma hemifrån. Det är skönt att inte vara hemma hela tiden. Även om jag åker på utflykten och ingen är där, så har jag varit ute på en liten resa och sett mig omkring. Jag kanske träffar andra än dem som det var tänkt att träffa. Eller så träffar jag ingen och det är kallt och tråkigt och jag måste åka hem och det är tråkigt att åka tunnelbana och på tunnelbanan kanske det sitter någon som är irriterande så jag måste byta plats.
Eller så går jag och handlar god mat och går iväg till Rålambshovsparken och träffar de som jag skulle träffa och har trevligt med dem och solen värmer skönt och det blir en bra dag.
Eller så ligger jag hemma på sängen och gör ingenting och tycker att livet som jag valt att leva och som jag själv har ansvar för är tråkigt och jag funderar på vad jag ska göra åt det för att livet ska bli mer innehållsrikt och värt att leva.
Klockan närmar sig ett och för att hinna till utflykten klockan tre så måste jag gå ut med hundarna klockan ett så att de är välmotionerade och sover när jag åker iväg. Om jag åker iväg...
För först måste jag gå och handla torrfoder till hundarna. Det ska jag göra på ICA på Hässelby Torg. Men vet inte om jag behöver handla något annat också? Någonting att äta? Jag har mat hemma, och jag är hungrig, men jag äter inte. Varför äter jag inte?
Kanske jag ska köpa någonting som är lätt att äta så att jag blir mätt. Men om jag ska åka på utflykt vet jag inte om det är så bra att vara mätt! Det är väl bättre att vara hungrig när man ska på utflykt, så att man kan äta tillsammans med de andra och ha trevligt med dem och det vet ju alla att man blir hungrig när man ser andra äta.
Och klockan blir ett men innan dess måste jag gå till affären och köpa torrfoder till hundarna. Och nu är klockan snart kvart i elva. Då har jag två timmar och en kvart på mig att gå och handla och kanske göra något annat innan jag går ut med hundarna.
Kanske jag är ute med hundarna en halvtimme. Men är det kallt ute så blir det nog bara en halvtimme. Men sätter jag på mig en jacka, så kanske jag är ute längre än en halvtimme. Kanske jag sitter ute på slänten i gräset och kastar boll och njuter av solskenet. Det är skönt!
Då kan jag sitta där och hundarna tycker att det är roligt att bollarna far upp i luften och faller ner och studsar på den ojämna marken så att de inte vet åt vilken håll som bollen kommer att fara iväg.
Då sitter jag där en stund och tiden går fort. Sedan kanske jag märker att det börjar bli kallt. Jag går hem och sätter på kaffebryggaren och lägger mig för att vila en stund. Då somnar jag och sover till klockan är två. Och så kanske jag åker iväg till utflykten i alla fall. Men då ska jag ha utflyktsmat med mig.
Det har jag tänkt att handla på Vivo som bytt namn till Vi vid Fridhemsplan. Det tar cirka en halvtimme att åka från Hässelby Gård till Fridhemsplan. Så tar det ungefär tio minuter för mig att gå hemifrån till Hässelby Gård. Det är fyrtio minuter. Så ska jag handla och det tar kanske en kvart. Är det lång kö vid kassan, så kanske det tar tio minuter till. Fyrtio minuter plus en kvart plus tio minuter är en timme och fem minuter. Det tar nog en kvart att gå från Vivo som numera heter Vi till Rålambshovsparken. Det blir en timme och tjugo minuter allt som allt.
Vi ska ses klockan tre, om det inte är för kallt och om det är soligt så att man blir varm.
Tre minus en timme och tjugo minuter, det blir tjugo i två. Tjugo i två måste jag alltså gå hemifrån. Går jag ut med hundarna klockan ett så har jag fyrtio minuter på mig att vara ute med dem. Det bör räcka, eller så går jag ut med dem lite före klockan ett och då måste jag gå och handla torrfoder tidigare, så att jag hinner hem till klockan ett. Nu är klockan fem minuter i elva. Antingen så går jag snart. Eller så lägger jag mig en stund och vilar.
Och hoppas på att det blir varmare ute och att det inte blir alltför mycket moln på himlen. Så att jag kan åka på utflykt som jag har tänkt.
