Jag har tråkigt...

Antingen tar de mig inte riktigt på fullt allvar eller så har de ännu större problem själv. Sen så är det så att jag inte tycker om att prata om mina problem om jag faktiskt träffat personen i verkligheten. Känner mig löjlig här också för det finns så många som har det så mycket svårare. Jag är inte ens psykotisk nu.

Inga problem är för små för att dryftas. Aldrig jämföra sig med andras sjukdomsbild, har jag varit tvungen att lära mig!

Att skada sig själv som du gör är ett problem.
Du behöver inte alls känna dig dum eller löjlig.

Jag skulle tro att du behöver komma ut och träffa folk... det hjälper bäst när man har det tråkigt... har du besökt någon RSMH förening eller träffpunkt? Det kanske skulle vara bra...

Är för rädd för att lämna hemmet. De jagar mig mer än vanligt då