Tumelisa skrev: Just nu känns det som att det inte skulle göra något om jag dog. Jag sitter i soffan och grinar. Har ingen som kan hjälpa mig. Det känns så jävla ruttet. Livet är uruselt...
Tumelisa jag försöker bara dela med mig av mina erfarenheter och jag vet hur jobbigt det är med Leponex, jag är helt medicinfri numera och har varit det länge så jag kan se det från båda hållen det vill säga att vara medicinerad och att inte vara det, skillnaden i livskvalité är skrämmande.
Ring någon du känner förtroende för och tala av dig en smula det brukar hjälpa eller varför inte unna dig någon god mat ikväll, alternativt lyssna på favorit musik det får förmodligen dom flesta att känna sig bättre.
