- Inlägg: 611
Livlig fantasi eller lätt psykotisk? el. bara allmänt störd?
18 år 11 månader sedan #14075
av Q.L
Svar från Q.L i ämnet Livlig fantasi eller lätt psykotisk? el. bara allmänt störd?
Väteatom: Jag skrev ett privat meddelande till dej...du kan väl svara på de!
- |-|
- Författare till inlägg
- Besökare
18 år 11 månader sedan #14111
av |-|
Svar från |-| i ämnet Livlig fantasi eller lätt psykotisk? el. bara allmänt störd?
jag tror inte det är en så bra ide att ni utbyter tankar och ideér. sök hjälp istället, från en människa med utbildning´/förstående och erfarenhet av liknande
18 år 11 månader sedan #14180
av Väteatom
Svar från Väteatom i ämnet Livlig fantasi eller lätt psykotisk? el. bara allmänt störd?
1of3 du har fått PM
18 år 11 månader sedan #14184
av Moonlight
Svar från Moonlight i ämnet Livlig fantasi eller lätt psykotisk? el. bara allmänt störd?
Jag tror inte man är psykotisk för såna tankar. Men jag tror att de kommer pga att man haft dåliga erfarenheter med folk. Det kan också vara en typ av tvångstankar.
18 år 11 månader sedan #15563
av anden
Svar från anden i ämnet Livlig fantasi eller lätt psykotisk? el. bara allmänt störd?
om man "rankar" "dömmer" gör något som motsvarar dom betydelserna i tex människovärden "normalitet" å sådana grejjer och slänger in sig själv i allt detdär kan man nog bli jävligt besviken. på allt eller nåt.
för nåt år sen försökte jag typ "doktorera" i kallblodighet eller sociopater.
jag jämnförde med mig själv, hur långt jag kunde gå och ofta när jag suddade ut ansvars gränsen (dvs att jag föreställde mig för stunden att jag inte skulle bry mig om nåt annat liv skulle sluta leva) föreställde jag mig sådana saker. ibland i ren illska/hat eller bara för att roa mig.
sen jag pratade så att någon (som kunde ha blivit en riktigt bra vän) fick sådana känslor att hon inte ville vistas i min närhet på det behandlings hem jag bodde på, har jag fått en del jobbiga skuldkänslor. efter att jag slutat prata om "sånt".
jag tänker ändå rätt mycket och eftersom det man tänker på strålar ut till människors sinnen. så har jag börjat tänka på mycket trevligare saker.
/peace
för nåt år sen försökte jag typ "doktorera" i kallblodighet eller sociopater.
jag jämnförde med mig själv, hur långt jag kunde gå och ofta när jag suddade ut ansvars gränsen (dvs att jag föreställde mig för stunden att jag inte skulle bry mig om nåt annat liv skulle sluta leva) föreställde jag mig sådana saker. ibland i ren illska/hat eller bara för att roa mig.
sen jag pratade så att någon (som kunde ha blivit en riktigt bra vän) fick sådana känslor att hon inte ville vistas i min närhet på det behandlings hem jag bodde på, har jag fått en del jobbiga skuldkänslor. efter att jag slutat prata om "sånt".
jag tänker ändå rätt mycket och eftersom det man tänker på strålar ut till människors sinnen. så har jag börjat tänka på mycket trevligare saker.
/peace