Josa skrev: Jag funderar på om det är bra att låta människorna inuti få utlopp för sin kreativitet ibland. Jag har låtit dem måla, dansa, skriva dikter i några dagar nu och jag känner mig mer som att jag lever nu än innan. Jag fick tillbaka lite livsgnista.
Brukar ni låta era hallucinationer och vanföreställningar få leva en stund? Jag tänker att om det är delar av en själv ändå så känns det konstigt att stänga in allt och låtsas som det inte finns.
Jag känner mig dock lite upp i varv nu efteråt, som att hjärnan är ett tänt ljus.
Just förmågan att veta vem man är är nog symptomatiskt vid psykos sjukdomar, att en identitetskris kan uppstå! Det ser ut som om jag är med hela tiden, men känner mig ibland avstängd på beordran av andra utifrån? Har som princip att inte låta andra påverka ens liv, ändå gör många som dem vill. Men visst, vi påverkar varandra beroende på hur vi mår! Fick tillbaka lite gnista, då jag kunde se en hel film för första gången på länge på teven. Det kändes skönt.
Detta är en dokumentär om schizofreni, verkar riktigt bra den heter "håll mina brutna vingar"! Har kommit en bit på vägen, men just nu verkar det som att det här kan vara en banbrytande film där medicin som delas ut betalas av läkemedelsföretag till de som förskriver recepten! Den verkar vara för enbart terapeutiskt behandling!
