Hur började det för er?

Vissa karlar är kräk(inte alla!) Hoppas du hittar ngn som kan hjälpa dig med den sexuella biten och att du vågar ha förtroenden för andra.

Naturen skapar sina offer, men visa att du inte enbart är ett offer eller konstig! Nu reagerar du förmodligen fullkomligt normalt. På ngt sätt måste man visa sin förtvivlan! Ha det bra Stinan!

hej! Jag var 25 år första gången som jag började känna mig pressad och arbetade jättemycket. Jag fick overklighetskänslor och läkarna trodde att det var utmattningssydrom. Året därpå, när jag var 26, fick jag min andra psykos (fattade att det var det tillslut). Jag är ganska nyinsjuknad som synes då jag är 27 år nu. men jag mår bättre idag med hjälp av mediciner och en bra psykolog. Senare fick jag diagnosen schizoaffektivt syndrom. Hare!

Jag vet faktiskt inte, jag har alltid känt som jag gjort och trott att alla andra va likadana. Det va först efter jag fått mitt första barn och jag försökte kväva honom med en kudde (eftersom gud sa det till mig, som vanligt sa han till mig) som det blev uppenbart även för mig att jo, jag va nog sjuk iaf.

Jag va 26 då min pojke föddes. 14 då jag sökte hjälp första gången och 19 då polisen tog mig.

Jag talade med andeväsen när jag var barn, sedan i tonåren började jag studera ockultism för att relatera till mina erfarenheter och funderinger.

Att se och höra demoner är i sig inget sjukligt anser jag, däremot är det ju det om man lider av det. Jag har personligen aldrig lidit av några mystiska fenomen, däremot har det ju uppkommit viss problematik med social oförståelse i vissa situationer, mobbning i högstadiet och liknande.

Demonerna finns där. Människor är som marionettdockor för dem. En demon agerar ungefär som ett datorvirus, den hackar sig in i psyket och drar sedan i trådarna genom att stimulera olika känslor och plocka fram bilder och minnen. Man bör därför rensa sinnet på intryck, reboota sinnet s.a.s., och sedan undvika att reagera på känslor för mycket, mer vara konsekvent i sitt agerande, följa en plan, ett uppgjort mönster. Det bästa är om man är kapabel att känna sin intuition, så man kan avgöra när det är sina egna känslor och när det är något som kommer utifrån. Intuitionen vet alltid bäst.

Mitt psykosgenombrott kom 2001 på grund av överarbete, stress och sociala komplikationer.

För mig började det med att jag hörde att alla snackade skit om mig och att vänner konspirerade mot mig . paranoian och rösterna fortsatte och tillsist sökte jag hjälp för mitt drogmissbruk men även på stället där jag fick behandling så hörde jag att alla snackade skit om mig , trodde att onda andar var ute efter mig och att alla var inblandad i en stor hemlig utredning om mig. Tillsist orkade jag inte mer och frågade dom om allt jag trodde . Sedan fick jag prata med en läkare som sa att jag led av "drogutlösta psykotiska symtom" sedan fick jag börja äta antipsykotiska och antideppresiva mediciner och idag mår jag faktiskt hyffsat bra.