om jonas kvinnomisshandlaren
han var min mentalskötare. det hela var mycket hemligt.även våra sexuella möten på avdelningen. tills det kom fram och han fick sparken.dom sa att han kom lindrigt undan. men han hade redan manipulerat mig då, fått mig att tro att jag inte kunde ta hand om mig själv men att han skulle ta hand om mig och ge mig trygghet. jag ville ha trygghet, och jag kom att älska honom men det var mer besatthet än kärlek. det var tanken på att få uppleva trygghet som jag var besatt av.
han flyttade in hos mig eftersom han inte hade någon inkomst längre och det var strax efter att han flyttat in som en annan sida visade sig. han skrek mycket och kastade ut mina saker från balkongen. sen kom det första slaget. och meningen ”jag äger dig”. men sen kunde han vara så fin och trösta och lyssna. sen slog han igen. och jag blev uppmanad av alla mina vänner att lämna honom redan då och har blivit det sen dess för naturligtvis fortsatte slagen och skriken. och när jag konfronterade honom så sa han att jag provocerade honom, att jag fick skylla mig själv för det var så mycket fel på mig. jag trodde honom. så var det i nästan fem år. han försökte skrika och slå mig till friskhet och gjorde mig istället sjukare än vad jag egentligen är.
en gång av alla gånger så misshandlade han mig, tryckte ner mig på golvet och tog strypgrepp så att jag nästan svimmade. när han släppte taget vred han medvetet om mitt knä så att ledband och korsband gick av och jag blev till slut medvetslös av smärtan. han lät mig ligga där på golvet tills nästa dag då han ringde taxi och jag fick blev buren till taxin. jag blev opererad under narkos och fick sedan gå med benskena i många månader. jag fick smärtstillande utskrivet som han åt upp det mesta av, för drogfri kan man verkligen inte kalla honom. och jag har fortfarande problem med det knät, jag kan inte springa och ibland viker sig benet.
även då förlät jag. och den fysiska och psykiska misshandeln fortsatte. han förbjöd mig att klä mig som jag ville, han förbjöd mig att ha kontakt med de flesta av mina vänner och klagade sedan på att jag var så osocial. han förbjöd mig mycket mer än så och jag lydde. fick mer och mer psykoser. och efter att ha varit drogfri i nästan ett år så bad han mig säga åt min läkare att skriva ut alla möjliga piller som han själv åt av, och naturligtvis blev mitt missbruk värre av det även om jag helt och hållet tar ansvar för mitt eget missbruk. jag hade ändå ett val. och jag valde tabletterna. men han tryckte ner mig mer och mer, fick mig att tro att ingen annan skulle vilja ha mig och att han var den enda jag kunde lita på.
manipulativ och lögnaktig är hans ord om mig, och nu vänder jag mig direkt till jocke som kommenterat mitt förra inlägg. om jag överreagerat på klubbar som TN så är det inte konstigt, när man är rädd att slagen ska komma. och han slog mig offentligt på just den klubben och fick varningen att nästa gång blev det hans tur. då vågade han sig inte ut på klubbar längre. så jocke, vem du nu än är så känner du inte jonas så bra som du verkar tro. och inte mig heller. jag är varken manipulativ eller lögnaktik. det var jag som var manipulerad. och det är han som inte förstår att det han gjort är fel. han har blivit anmäld för misshandel av andra kvinnor än mig. bland annat min fästmö-men också andra som känt honom innan jag fastnade i hans klor.
och vänner som känt honom länge tar avstånd från honom på grund av det här.
och han har inte offrat ett dugg. jag har offrat allt. men han har tyckt att det är jävligt bekvämt att bli försörjd av mig för han är för stolt för att ta ett vanligt jobb utan vill ha ett chefsjobb på direkten. inte ens när jag hade skrivkramp och jag inte fick in några pengar så ville han inte jobba eller ta pengar ur sina fonder. men han kunde ta pengar ur sina fonder för att köpa en mp3spelare för tvåtusen till sig själv. när jag fick låna pengar för att vi skulle ha mat på bordet.
på slutet när vi flyttade till Göteborg var jag helt psykiskt nertryckt. jag vågade inte ens prata högt med mina närmaste vänner.jag fick social fobi.
sen flyttade lucas in. en som jag trodde var en vän till oss båda. men han är anmäld av fyra olika kvinnor för våldtäkt. och är jonas närmaste vän.
dom frös bokstavligen ut mig, sa att jag var tjock till den grad att jag fick ätstörningar. dom lät mig svälta mig själv, uppmuntrade det till och med.
jag tröstade mig med att shoppa varje dag för jag trodde att jag kunde köpa mig till jonas kärlek. men jag var ett vrak i deras närhet. så jag bodde på hotell flera gånger flera nätter, cch då mådde jag bra.
så jag kastade ut båda två. var jag fick den styrkan ifrån är tack vare jennyfer, min känslomässiga syster.
men jag kastade ut jonas för sent. jag var redan ett vrak. jag planerade noga mitt självmord, började injicera opiater och var självdestruktiv på många sätt. började bland annat jobba på strippklubb. jag var psykiskt utmattad och förstörd. trodde att jag var så värdelös och äcklig som han sagt att jag var.
den dagen jag träfffade amelia kom jag direkt från strippklubbenm, var beredd att prostituera mig men såg henne och gick fram till henne istället.
på andra daten flyttade hon in hos mig och jag började förstå att jag fick lov att vara berny, den människan som jag faktiskt är.
sen kom jonas bara tillbaka (han hade snott min nyckel) och det första han gör är att misshandla mig igen. då flyttade jag in hos amelia och anmälde honom. det han gjort kallas grovt kvinnofridsbrott enligt polisen själv. sen när amelia och jag skulle hämta mina saker och katterna så vägrar han släppa in mig och när han väl öppnar dörren (han hade ju sett till att jag inte hade någon nyckel) så tar han strypgrepp på mig för att jag försöker gå in i min egen bostad, sen slår han mig i ansiktet (det stora blåmärket finns dokumenterat hos polisen) och försöker putta ner mig för trappan. amelia fick tag i mig och då slår han henne så hårt i ansiktet så att en bit av henns tand gick av och dunkade hennes huvud i stenväggen så att hon fortfarande har ont i nacken. allt det här är polisanmält och just detta har vi vittne på.ett av många vittnen.
sen har vi försökt komma och hämta katterna och saker med hjälp av polis flera gånger men han har inte släppt in mig. och när soss var för att hämta katterna fick dom med sig två, nästa dag sa han till dom att han inte visste var dom andra två katterna var, och soss letade i nästan tre timmar utan att hitta någon katt. jag har köpbevis på dessa katter, bevis på att det är MINA katter och det är jag som skött dom i alla år. men han har gömt katterna. stulit dom rättare sagt.
och slutet på den här historien vet vi inte än. jag ska ge polisen en lista på alla slag jag kommer ihåg, men det var så ofta att det blir en lång lista.
jag vet att fler kvinnor har blivit slagna och sexuellt ofredade av honom. och nu är jag mig själv igen, tillsammans med amelia. och åklagaren tar allvarligt på det här fallet.
så det här är nog slutet för honom. och en nystart för mig. här hos amelia får jag inga psykoser och jag missbrukar inte. nu har jag funnit sann trygghet, och verklig kärlek.
så tyck inte synd om mig. jag ser mig inte som ett offer. jag är arg. riktigt arg. men det här är ingen hatkampanj för sånt sysslar jag aldrig med, det här är en varning till framförallt mina fans och alla andra kvinnor som läser det här.
