Ilska

I mitt fall kommer ilskan från orättvisor i barndomen o nutiden både mot mig o andra. Min sjukdom känns som ett broms som stoppar mig från att begå hemska brott.

Hej!
Jag var oxå ilsken förrut. Gapade på allt och alla och efteråt fick jag ångest när jag förstod hur jag hade betätt mig, nu äter jag zeldox och ilskan är borta förutom när jag ska bli arg
Hanna

Jag har otroligt svårt att hantera min ilska. Visserligen så visar jag den knappt utanför hemmets väggar men det är nog så påfrestande 8O

Får utbrott för inget alls. Tappar jag bort saker blir jag totalt tokig, skriker, kastar sönder saker, skäller på folk, smäller i dörrar osv. Hemskt! Kan slå sönder hela köket för att mjölken är slut osv.

Detta går tyvärr inte i några direkta perioder utan ligger alltid under ytan, beredd på att ploppa fram..

En del brukar kalla mig för aggresiv. Egentligen är jag inte arg på någon speciell någon gång.

Tex tror jag mig själv om att inte kunna känna hat. Detta ser jag på mig själv och frågar mig? Vad är hat i egentlig mening?

Om jag nu enligt andra skulle verka aggresiv så är det inte annat än att jag vill poängtera att det här är min ståndpunkt, det här står jag för.

Sedan att kanske någon blir rädd för vad jag kan göra med min ilska, ja det rår jag inte över.

Jag vill bara säga det, att jag kan inte hata, jag har inte lärt mig det och jag gör ingen människa något ont. Tvärtom ser jag det som en ynnest från GUD om jag fick dö för att rädda livet på en medmänniska.

Detta eftersom att jag betraktar det som att jag levt tillräckligt länge, för att inte bry mig längre.

jag har seroquel. tycker den hjälper bra.-