Värde, jag tror att det är för att de själva är rädda för att få tardiv dyskinesi.
Jag har haft det. Jag fick tardiv dyskinsi efter 8 år på Risperdal. Men som tur var blev det inte bestående, utan minskade långsamt efter att jag slutade med Risperdal.
Numera syns inga ryckningar på munnen. Men jag kan ju inte veta säkert om det är dolt bakom min nuvarande medicin (Abilify) eller om den förhoppningsvis inte ger tardiv dyskinesi.
Det bästa att göra är att kontakta din läkare för en bedömning. Om du tycker att psykiatern inte tar dig på allvar, gå till en neurolog. Är det tardiv dyskiesi bör du i samråd med läkare minska långsamt på medicinen för att sen sluta helt eller byta till ett nytt preparat, helst Leponex eller Abilify. Om du slutar tvärt kan rörelserna öka under en period.
Tardiv dyskinesi var förr en stor fasa, eftersom den då behandlades med doshöjningar som täckte över ryckningarna och tungrörelserna. Efter ett tag kom de tillbaka och var svårare. Sen blev de permanenta, och gick inte över ens om man slutade med medicinen. I svåra fall drabbades även andra delar av kroppen än tunga och läppar.
Ta det på allvar och få en riktig bedömning av muskelryckningar!
