ECT??

Hej...
Jag undrar om någon av er fått ECT? Har mått dåligt i 8 år, och aldrig blivigt erbjuden på den behanlingen... har funderat mycke på de, eftersom jag varit inlagd så många gånger...Men inte frågat efter det, eftersom jag är rädd för behandlingen.
Nu först kom min läkare men det förslaget... jag är livrädd! Tänk om jag inte tål sömnmedlet?... eller tänk om jag vaknar mitt i behandlingen?... eller att jag aldrig vaknar upp? och det värsta av allt, jag kanske inte går att bli bra. Jag menar... Inga mediciner och inläggninar har ju hjälpt mig. Jag mår skit, utan hopp och det dumma är att jag håller på att börja acceptera att jag mår dåligt och att jag kommer må dåligt hela mitt liv. Om jag nu ska må dåligt hela mitt liv... då är det vell lika bra att dö nu... så jag slipper jag dra ut på lidandet.
Mia

Hej Mia,
Nej jag har inte fått ECT. Hoppas du kan samla mod om du måste gå igenom det. Det kan ju vara värt att pröva ändå om det är vad din läkare tror på. Efter vad jag har hört så är elchocker ett sätt att försöka skaka om i systemet... börja om från scratch... Nej, jag ska inte säga något eftersom jag inte vet... Men lycka till och hoppas du finner läkning på olika sätt. Vad är det för mediciner du har haft som inte fungerar? Har du någon att prata med?

sköt om dig

/Sofie

Mia-Elisabet skrev: Hej...
Jag undrar om någon av er fått ECT? Har mått dåligt i 8 år, och aldrig blivigt erbjuden på den behanlingen... har funderat mycke på de, eftersom jag varit inlagd så många gånger...Men inte frågat efter det, eftersom jag är rädd för behandlingen.
Nu först kom min läkare men det förslaget... jag är livrädd!

Jo, du är ju sjuk.

Tänk om jag inte tål sömnmedlet?...

tänkte jag med på, men tog rohypnol före så jag inte brydde mig
nog större risk o krocka om du åker bil, eller flyga för dig´som fått alla pryttlingr, det som inte dödar härdar så det e nog ingen fara.

eller tänk om jag vaknar mitt i behandlingen?...

nä, det tror jag inte man kan typ.

eller att jag aldrig vaknar upp?

nä, men det e ju inget o oroa sig för soom du ändå inte mår bra o funderar på om det e lika bra o kola vippen ju.
så du får ta chansen

och det värsta av allt, jag kanske inte går att bli bra.

Vad är bra då? vad gör du för att du ska må bra?
inläggningar och mediciner hjälper ofta inte utan egen vilja och hårt jobb med sig själv.

Jag menar... Inga mediciner och inläggninar har ju hjälpt mig. Jag mår skit, utan hopp och det dumma är att jag håller på att börja acceptera att jag mår dåligt och att jag kommer må dåligt hela mitt liv.

hm
trist.
*kram*

Om jag nu ska må dåligt hela mitt liv... då är det vell lika bra att dö nu... så jag slipper jag dra ut på lidandet.
Mia

jepp, men, som, tur var kunde vi ju då ta bort orosågeten över att du inte skulle vakna då.
om du vänder tanken åt rätt håll och vinklar det så.
vinsen du kan göra om det fungerar är större än förlusten du fruktar, du dör, men, om du mår såhär vill du ju det så du måste försöka allt för att kunna leva, och på vägen riskerar du att dö. som alltid.


Förresten, hur är det med Harriet?

Vilken diagnos har du? Jag har läst att ECT används oftast mot svåra depressioner, när antidepressiva ger dålig eller ingen effekt och då brukar man få effekt mot depressionen. Det kan också användas vid livshotande katatonatillstånd, men det kan du väl knappast ha. Vid schizofreni är effekten av ECT inte bevisad ännu, men ECT används ibland som tillägg till antipsykotika när de ger dålig eller ingen effekt.

Jag vet att några medlemmar här har fått ECT, men det verkar som de just nu inte besöker sajten. Jag tror inte att det är så mycket att oroa sig över egentligen.

Hej Mia-Elisabet och alla ni andra här på Viska!

Det är första gången jag skriver här, men jag har många gånger gått in här som gäst och läst vad alla ni underbara och tappra människor skriver.

Jag beundrar er oerhört mycket! Ni kämpar på - inte bara mot de sjukdomar ni har - utan också mot de fördomar och den okunskap som finns i vårt samhälle mot människor med psykiatriska diagnoser som exempelvis schitzofreni.

Jag har själv ingen psykiatrisk sjukdomsdiagnos, men jag kan till viss liten del förstå vad ni går igenom, då jag är uppväxt med en far som fick diagnosen schitzofreni år 1966, då jag var 8 år gammal.

Han var den mest underbara far någon kan ha! Trots att han kämpade mot sin sjukdom och biverkningar av mediciner m m under alla år kunde jag inte önskat mig eller haft en bättre och mer kärleksfull far. Min mamma älskade honom gränslöst, och det skulle aldrig ha fallit henne in att lämna honom bara för att han blev sjuk!

Anledningen till att jag skriver just nu är att jag vill säga till dig Mia-Elisabet att du inte skall vara rädd för ECT behandlingen. Jag är övertygad om att den typen av behandlingar har överdrivet dåligt rykte.

Redan för 40 år sedan fick min far det ett flertal gånger och det var räddningen för honom i akuta situationer. Han blev mycket bättre, och tillsammans med den antipsykotiska som fanns på den tiden (Hibernal) kunde han leva tillsammans med oss ett näst intill helt normalt familjeliv den allra största delen av sitt liv, förutom vid de tillfällen han var tvungen att vårdas på sjukhus.

Till Admin1 vill jag passa på att säga att du gör en fantastisk och beundransvärd insats genom ditt arbete med Viska. Jag är också övertygad om att det kommer att gå jättebra för de allra flesta av er här, bara ni får den hjälp ni behöver och rätt medicin. Tappa aldrig tron på att det skall bli bättre - livet ser ut på ett sätt idag, och ett helt annat i morgon!

Stor kram till er alla!
Eva

Hej!
Jag har fått ECT och kan definitivt rekommendera det! Dock avbröt jag behandlingsserien (normalt ca 12-15 behandlingar) efter 4 tillfällen eftersom jag tycker det är så oerhört otäckt att sövas...
Men jag kände dock helt klart en förbättring, det var enkelt uttryckt som om att allt det mörka & jobbiga bara försvann. Som om någon hade ruskat om huvudet på mig...

Det är mycket ovanligt att man är överkänslig mot sömnmedlet som du får innan och sövningen är mycket lätt och pågår i ca 10-15 minuter. Du vaknar garanterat igen och är övervakad under hela tiden så risken för att något allvarligt skall hända är minimal.
Det framprovocerade epileptiska anfallet varar i ca 1 minut. Personalen som jobbar med ECT-behandlingar är mycket duktiga på att ta patienternas ev oro på allvar.

Idag mår jag bra men om jag hamnar i djup depression igen så kommer jag förmodligen att begära ECT behandling igen....

Mvh
vnv