Nu har jag äntligen fått en vårdplats på ett öppet behandlingshem... jag har påbörjat medicinering... håll tummarna för att det går bra...
Paranoian och rösteran har varit ohanterbara den senate tiden... det här behövs... man kommer till en punkt där även om biverkningarna är mycket svåra att leva med, så är sjukdomen minst lika svår...
Då väljer man de minst dåliga... och det blir medicin...
Oroa er inte för mig... jag har det bra.. hör av mig lite då och då... behandlingshemmet har ingen uppkopplad dator som vi får använda...
[color=red:2u05m7qj][size=200:2u05m7qj]STOR KRAM TILL ER ALLA PÅ VISKA!!![/size:2u05m7qj][/color:2u05m7qj]
Det var ju fantastiskt bra. Det är klart om symptomen är olidliga så får man vara mer tolerant mot biverkningarna och mer acceptera dem. Vissa behandlingshem har KBT har jag läst på nätet. Om du lägger till annan effektiv behandling än antipsykotika kan du nog kanske hålla doseringen lägre och minska biverkningsrisken. För dig gäller nog hitta lägsta effektiva dos som gör symptomen acceptabla.
Om du börjar med antipsykotika be om att få vitamin E, eftersom det förebygger att tardiv dyskinesi förvärras. Du hade ju tidigare problem med detta. Jag har sett att i USA gör man ofta så vid tecken på tardiv dyskinesi.
Att orka med att vara schizofren - Det har ofta
överstigit min förmåga. Men på underliga vägar
har någon människa skickats till mig när jag
behövt det som bäst. Det har varit som en
labyrint att ta sig fram i.
Det borde vara lättare idag. Men skillnaden mot
när jag blev sjuk är att man då inte blev nekad
vård om man ville ha det, och behövde det.
