Folkbibeln skriver: "Leviatan Sannolikt avses krokodilen (40:20-41:25)."
Själv undrar jag om det inte syftar på någon mytomspunnen varelse som aldrig funnits. Låter som en drake. 41:12 "Hans andedräkt får kol att brinna, ur hans gap flammar det av eld."
Job 40
20Kan du dra upp Leviatan✱
med krok
eller få makt över hans tunga
med rep?
21Kan du föra in ett sävstrå
i hans näsa
eller borra en hake
genom hans käke?
22Kommer han att vädja mycket till dig om nåd
eller tala mjuka ord till dig?
23Kommer han att sluta fördrag med dig,
så att du kan ta honom till slav
för alltid?
24Kan du leka med honom
som med en fågel
eller hålla honom i band
åt dina tjänarinnor?
25Brukar fiskarlag köpslå
om honom
och dela honom mellan köpmän?
26Kan du fylla hans hud
med harpuner
och hans huvud med kastspjut?
27Bär hand på honom,
och du skall komma ihåg
den striden och aldrig mer
göra om det!
28Se, den som hoppas på seger
blir besviken,
redan vid åsynen av honom
är han slagen.
Job 41
1Ingen är så dumdristig
att han retar denne.
Vem är då den som vågar
sätta sig upp mot mig?
2Vem har givit mig något
som jag måste betala igen?
Mitt är allt som finns
under himlen.
3Jag vill inte tiga om hans lemmar,
om hans styrka
och sköna gestalt.
4Vem kan rycka av honom
hans beklädnad?
Vem vågar sig in mellan
hans båda käkar?
5Vem kan öppna hans ansiktes dörr?
Omkring hans tänder bor skräck.
6Sköldarnas rader sitter stolta
på honom, sammanfogade
med hård försegling,
7den ena tätt intill den andra,
ingen vindfläkt tränger in mellan dem,
8de är sammanfogade
med varandra,
de griper in i varandra
och kan ej skiljas åt.
9När han fnyser strålar det av ljus,
hans blickar är som morgonrodnadens ögonlock.
10Hans gap sprutar ut flammor,
eldgnistor bryter fram.
11Hans näsborrar bolmar ut rök
som från en kokande gryta
på elden.
12Hans andedräkt får kol
att brinna,
ur hans gap flammar det av eld.
13På hans nacke bor styrkan,
och skräck dansar
framför honom.
14Hudvecken på hans buk är fasta,
de sitter hårt och orubbligt.
15Hans hjärta är hårt som sten,
lik den understa kvarnstenen.
16När han reser sig bävar hjältar,
i ångest förlorar de fattningen.
17Ett angripande svärd
kan inte hålla stånd,
inte heller spjut, pil eller lans.
18Han aktar järn som strå,
koppar som murket trä.
19Han flyr ej för bågskott,
för honom är slungstenar
som agnar.
20Stridsklubbor aktar han som strå,
han skrattar åt rasslet av lansar.
21Hans buk är som skarpa lerskivor,
i dyn sätter han spår
som av en tröskvagn.
22Han gör djupet kokande
som en gryta,
han får havet att skumma
som när man blandar salvor.
23I hans kölvatten strålar vägen
av ljus,
djupet synes bära silverhår.
24På jorden finns inte hans like,
han skapades utan fruktan.
25Han ser på allt som är upphöjt,
han är kung över allt
som är stolt.
Anchored in Christ ✟
