Ostabil

Känner mig ostabil. Har känt så här ett tag nu sedan hösten kommit. Det är en tystare årstid, vet inte om det har med det att göra. Jag brukade älska tystnaden, nu får jag nästan ångest. Funderar på också mitt jobb, tror det kan stressa mig för mycket ibland. Jag har i dagsläget 6 uppdrag (2 ledsagaruppdrag och 4 kontaktpersonsuppdrag). Total arbetstid är ca: 60 timmar i månaden, vilket ibland blir för mycket.

Stressen bottnar sig egentligen i något helt annat, som jag inte kan förklara. Man kan kalla det en existentiell kris, jag mår så fruktansvärt dåligt av att tänka på hur allt kommer bli. En del klarar av att tänka: "Det löser sig", eller "Man kan inte veta" och nöjer sig med det. Men jag mår otroligt dåligt av att inte veta. Behövde skriva av mig. Redan nu känns det faktiskt lite bättre.

Sen har jag tagit på mig för mycket saker för jag inte kan säga nej. Jag ska hjälpa en vän med en flytt jag inte orkar. Jag ska följa med ut och missionera med en annan kille, vilket jag inte heller orkar. Nu har jag tagit kontakt med en tjej, jag inte orkar träffa. Känner mig otroligt belastad av allt och ingenting. Jag ska hålla bönemöte imorgon, vilket jag inte orkar. Och att säga nej till att komma känns också otroligt stressande. Jag blir jättestressad av säga nej, och så säger jag ja fast jag inte orkar....

När du skriver att du inte orkar göra vissa saker, är det psykiskt du menar då? Vad skulle hända om du träffade tjejen ändå? Kanske skulle du sitta tyst, eller kanske upptäcker du att hon är trevlig och vill träffa henne fler gånger?

Psykiskt ja, men det blir ju fysisk påverkan också. Jag har svårt med stressen att träffa någon nu. Tror det är fel tidpunkt.

Ska börja med fundera hur jag ska minska stressen via arbetet...

Geta jag tror inte jag ska göra det nu när jag mår dåligt.

Zoidar:

Är det inte så att det är jobbet som är den största stressfaktorn? Tycker det låter väldigt mycket. Visst, extra pengar, men låt inte det styra dig.

För mig låter det här med tjejen det viktiga för att du ska få ett bättre liv. Men mission? Det låter alldeles knas uppriktigt sagt.

Det verkar vara så att du har svårt att säga nej. Men du får aldrig hålla igång och experimentera med din hälsa. Den är trots allt viktigast.

Jo, hälsan Cosmos måste jag tänka på. Men när jag mår bra så tycker jag att jag gör för lite.

Det finns väl ingen på Viska som gör lika mycket som du, Zoidar. Har du Luther på axeln.