Ostabil

Har märkt det på andra psykiskt sjuka också. De vill inte ha någon förändring. Att bli frisk är lika med ve och fasa. Att vara psykiskt sjuk är som en asyl.

Geta skrev: Har märkt det på andra psykiskt sjuka också. De vill inte ha någon förändring. Att bli frisk är lika med ve och fasa. Att vara psykiskt sjuk är som en asyl.

Ja och de sjukaste är på en asyl(um)

Alla som får sjukersättning har ju en sjukdomsvinst. Vinsten att slippa gå till jobbet varje dag. Tycker inte riktigt om begreppet och vad det antyder.

Jag skulle inte klara att vara sysslolös, är nog för rastlös för det? Många upplever nog mig instabil, då jag tydligen i vissa fall kan göra andra osäkra mot mig eller med dem själva. Det känns att vissa reserverar sig mot mig, genom att prata mer avslappnat med andra för att liksom demonstrera att jag ofta får abstrakta eller konstiga infall som inte känns normalt, att de måste anpassa sig mot mig och jag ofta för ett stelt mimikuttryck och kanske aningen tonlös?

Har ju varit med om här på viska, att väldigt få tycks förstå mitt språk?

Jocke,

Jag tycker att det har blivit lättare att förstå dig. Du uttrycker dig inte så mycket i kringelikrokar längre som ditt valspråk är.

Jag tycker du verkar hyperkänslig Jocke. Så känslig att du lätt tar illa upp. Du uttrycker dig ofta på ett intressant sätt. Egna vinklar och vrår!