Blir också trött av folk. Det är alltid en viss anspänning och stress att träffa andra, inte minst p g a min sociala fobi. Men numera är jag ganska lugn ändå. Har inte lika mycket att bevisa som i ungdomen. Då var jag tvungen att ha ordentligt med alkohol på fester och discon för att få det att fungera. Fast kul hade jag.
Jag var två vändor till speceristen. Först handlade jag åt mina föräldrar, sedan åt mig. Kom hem och la mig på sängen. Det var precis vad jag behövde. Sömn är väl bra för hjärnan, eller?
Jag har väl en form av hjärnskada med min diagnos. Både måndag och tisdag blev riktiga vilodagar för mig. Nu är jag hur pigg som helst. Det är när de mörka tankarna börjar komma jag skulle behöva ha något att göra, flytta fokus till något bra.
