Rädsla för att gå ut!

Du aspergergirl! Du tänker så mycket! Försök dämpa dina tankar med att umgås med oss! Det finns ju en chat här, vet inte hur det funkar riktigt, när jag var där, så var det folktomt!

Kanske om du bjuder in ngn att chatta med, så kanske vi kan sysselsätta dina tankar, så du balanserar på rätt nivå av ångeststrecket. Förväntningar måste vi alla ha, men till en viss gräns.

I o f sig, så är det lätt för mig att tycka, men ut måste man! Om man har fobi, så får en socialfärdighetskurs hjälpa dig? Landstinget.

Kom ihåg, ingen vill skada dig! Jag själv har svårt att skilja på det som är uppdiktat och det som är verklig vänlighet, eftersom alla använder individuell jargong när dem möts!

När man bemöter mig hotfullt då reagerar man, men personen kanske inte menar att vara hotfull, utan kanske inombords är en varm människa?

Nej jag har inte kontakt med RSMH. Närmaste RSMH ligger tre mil från gruppboendet så jag tror inte mitt boendestöd har lust att köra dit. Vi har i alla fall inte pratat något om det. /A

Du har så rätt Jocke. Jag behöver nog någon form av social färdighetsträning. Jag hoppas jag får börja i KBT igen för då kan vi jobba på just detta problemet. Men jag får inte besked om det förrän nästa vecka. Det värsta är att min sociala fobi har blivit värre de senaste dagarna och jag håller på att tappa kontrollen över det. /A

Förlåt har jag förväxlat färdighetskursen som innefattar social träning där man får gå och träna i miljöer man har svårt för?

och kbt som är en terapi, där man får lära sig ifrågasätta sitt beteende och öppna upp dem negativa sakerna, eller är det sak samma?

Ehhh, det är nog jag som blandat ihop det hela. Jag menade att KBT är en form av social färdighetsträning men det var kanske fel ordval. Sorry om jag rörde ihop det för dig. /A

Åh Nu har jag sagt nej till något som jag innerst inne vill. Jag har sagt nej till att i morgon fika på café med mitt boendestöd. Hon ringde vid halv tio i kväll och då skulle jag ge besked och jag sa att jag inte kunde ta mig dit, så nu kommer hon hit i stället - som vanligt. Det är så tråkigt. Jag önskar jag kunde hitta på något sådant, men det går bara inte. Jag pallar inte med det. Jag vågar ju inte gå ut! Det var nätt och jämt jag klarade av att ta mig till stallet idag. Hur ska det gå framöver om det här blir ännu värre? Så fort jag går utanför dörren får jag nästan panik. Jag är så fruktansvärt rädd! Är nervös och orolig även inomhus så jag har fått ta en extra stesolid i kväll. Ska försöka sova nu... /A