Världens värsta känsla!

Ja hon skäller ut dom som kommer hit, men sen blir det svansviftning av lycka. Vet inte varför jag är rädd...tror att människor är ute efter att skada mig...paranoid..jag vet...vad gör man åt det.

I norrland förr var det en fråga om ren överlevnad!

När man gick hemifrån så hade man laddat upp med ved, tändved och en braständsticka för att kunna tända upp eld i spisen!

det var avsett för vem som helst,att den som kom in och behövde värme skulle lätt kunna göra upp eld för att värma sig!

Det räddade livet på en som egentligen gjorde så för någon annan nödlidande, men han gick ned sig i en vak. Han kunde med hjälp av sina händer som var så frusna att han inte kunde använda fingrarna, fick ta tändstickan mellan sina två händer för att få eld på brasan!

Du mopa! Det är en fobi att inte kunna gå hemifrån utan att man oroas över att tex spisen är släckt! det kan gå så långt att man knappt kan gå hemifrån för att man måste hela tiden kola att allt är släckt!

Botemedlet är träning!

Man får öva sig! Provet på att man är botad, är att sätta på spisen med alla plattor på och ungnen! Sedan går man ett varv runt kvarteret, kan man göra det tillsammans med en terapaut så räknas man som botad!

Låter som en bra inställning, att alltid kunna erbjuda värme till den som är frusen.

Hur tränar man bort rädslan för andra människor....hur får man rösterna att sluta med att göra rädslan ännu värre.

Hur gör man, tänder man eld i papperet eller i sponten?