Blodprov för psykos

Visst vore det väl fint.

Många lever i tron att alla sjukdomar och skador finns och existerar endast om man kan mäta något ämne i blodet eller liknande som bekräftar sjukdomen.

Fundera lite kring detta en smula. :!:

Den lilla klick som driver antipsykiatrisk propaganda, bl.a scientologerna är av den uppfattningen. Man menar att psykiatrin enbart torterar och gör människor sjuka.

Givetvis kan skador, sjukdomar, sjukliga beteenden etc observeras och diagnostiseras utan ett blodprov (eller likvorprov, röntgen eller vad som helst).

ex: Magsjuka, förkylning, bältros, benbrott, påssjuka, depression, paranoid psykos etc. Givetvis med lite olika säkerhet, men psykiatriska sjukdomar diagnostiseras lika precist och säkert som somatiska. Behandlingsresultaten är dessutom lika goda vad gäller både lindring och bot.

Strategin att börja tala om scientologer eller hänvisa till gammal 'antipsykiatri' så fort någon ger psykiatriker och psykiatrin aldrig så berättigad kritik, är exempel på det retoriska tricket 'guilt by association'.

Att försvara rådande ordning genom att ironisera över rimliga krav på objektivitet (raljerandet över 'blodprov'....), är exempel på omvänd bevisföring gentemot patienterna.

Finns inga bättre argument för den rådande psykiatriska ordningen, kanske vi ska sluta denna charader och istället enas om att psykiatrin står över futtiga mänskliga resonemang!

På tal om bältros. Vad är risken för schizofreni om man haft vattenkoppor som gett myelit ? Alltså herpesvirus som slagit sig på ryggmärgen. ( När jag hade vattenkoppor som barn fick jag så ont i ryggen, så jag var tvungen att krypa istället för att gå).
Kan det också ha påverkat hjärnan.

Virus skulle kanske vara något att söka efter.

Det pågår studier för att kunna diagnosticera schizofreni mer objektivt än idag. En svensk grupp har tagit fram en apparat som gör en slags hörselmätning, som skulle kunna diagnosticera sjukdomen. De skrev om det i Läkartidningen för ett par år sedan.
www.viska.se/index.php/nyheter/1 ... moejlighet

Admin1,

Precis. Framgent kommer nya metoder att bli tillgängliga även kliniskt, även om jag personligen tror att det kommer att dröja länge innan det kommer att få någon avgörande betydelse. Det viktigaste instrumentet kommer alltid att vara kliniska observationer och anamnes, precis som vid all medicinsk diagnostik. (ok, visst finns det undantag)

Alternativ,

Du får gärna förklara hur du menar eftersom jag inte är någon telepat. Medicinsk vetenskap är aldrig 100%-ig, trodde du det?

Man brukar tala om specificitet och sensitivitet när det gäller diagnostiska verktyg. Det kan röra sig om ett blodprov, en röntgenundersökning eller vad som helst. För att inte röra till det för patienter som inte är intreserade så får man helt enkelt väga samman alla testresultat och ställa en sannolik diagnos utifrån de mätdata, observationer och/eller anamnes som finns. Ett mätvärde ger inte alltid hela sanningen.

Det finns mer att läsa här för den intresserade:
www.infovoice.se/fou/bok/10000036.htm

“Sensitivitet” Andelen sjuka som får pos test. Dvs Sannolikheten att en person med sjukdomen får pos test

“Specificitet” Andelen friska som får neg test. Dvs Sannolikheten att en person som är frisk får neg test

Specificiteten kan aldrig vara 100% om sensitiviteten är 100% och vise versa. Med andra ord finns det inget 100%-igt prov för någon sjukdom, även om man i vissa fall kan vara säg 99% säker på att en person har en viss sjukdom eftersom man väger sammam sannolikheterna.