Orvar skrev: Jag tycks ha ett behov av att ha en tjej i fantasin.
Klart du har, men du är knappast ensam om det och det är inget som följer direkt av din sjukdom.
Kan inte riktigt släppa den här tjejen. Ska jag fortsätta drömma om henne eller vad ska jag göra. Att hitta en ny tjej är svårt. Träffar inte så många tjejer. Blir inte så lätt kär heller.
Problemet är ju att du bygger egna moment22. Jag tycker du ska kontakta henne och räkna med att hon avvisar dig men ändå kämpa, som du skulle kämpa i ett f-1 race med skomakarn himself.
Går du i depå o väntar på väderomslag för dina regndäck lär du inte vinna.
Så. Här är din "att göra" lista.
1. skicka en blomma och skriv ett fint kort.(ta reda på om hon är gift eller sambo först kanske). Räkna med att det blir nej men kör på´. Who dares wins, sa de i amerikat för 100 år sen.
2. om detta nu inte går bra, börja delta i ngn aktivitet där det torde vara gott om kvinnor. en knypplingskurs(hehe) kanske?
Sammanbrottsfasen som PSR skrev om verkar ta längre tid för mig. Kanske beror på att jag vet var tjejen bor och att jag ser henne typ 1 gång varannan månad. Har gått ner ca 15kg i vikt på 2 månader. Jag var lite överviktig förut så det gör inte så mycket. Humöret pendlar också. Gråtattacker varvat med upprymdhet.
Mjo, men hur ofat känner du at du lever egentlitgen? Nu gör du ju det, det må vara sorg av en pseudorelation, men du känner att du lever!
