självmord...

jag hällde ut frtio femtio fluanxol i handen. jag tänkte svälja...
men tänk om jag skulle överleva dom.
och så tänkte jag på mamma, mina kära älskade mor och familj. jag vet inte vad jag ska ta mig till längre...jag vill ju göra det, jag är inte ens rädd längre...men jag kan inte för då skulle allt rasa för min familj..
så jag får väl fortsätta för dom. men jag orkar inte det.

jag har en psykolog, men det hjälper ingenting.
medecin hjälpte inte mig heller.

Hej
Bra att du inte tagit tabletterna.
Jag tycker att du genast ska ringa till akuten eller åka in dit. Du ska inte vara ensam när du har sådan ångest.
Det finns alltid saker att leva för även om man inte alltid ser det.
Du behöver hjälp nu!!
Den finns.
Du kommer ändå dö en dag förr eller senare men inte nu, din tid att dö är inte nu.

Det är som att läsa om mig själv. Ett antal gånger har jag suttit som du och varit påväg... Det värsta är att man måste ge terapi och medicinering tid. Och tid finns det egentligen inte så mycket av. Jag ber dig hålla ut, för det kommer bättre dagar.

Jag håller också med flisan. Du ska inte vara ensam när du känner dig sådär. Ring någon, vem som helst!

Kram!

Man kan ju inte ta självmord när det är jul förstår du väl?

Det får man ju vänta med till senare.

Man får ta en dag i taget.

Skönt att du kunde motstå impulsen och inte ta tabletterna. Jag tycker att du skall söka hjälp nu och inte vänta för länge innan du mår ännu sämre. Jag tror du behöver någon att tala ut med och kanske kolla upp om du lider av en depression, som behöver behandlas.

Jag ill inte längre...
nu har jag levt bara på kaffe/cola light/ciggi fem dagar. aldrig kunde jag tro att jag kunde gå utan mat sålänge. ett äpple igår, kilona rasar..lite glädje i allt iaf. nu behöver jag inte tycka att jag är fet längre. jag ska aldrig mer äta, jag vill inte, kan inte..
nej jag har inte aneroxia, jag vill bara straffa mig själv. typ.
imorgon kommer morbror och moster på besök från utlandet. dom stannar i två veckor, jag borde vara glad...så himla glad...men jag vill inte att dom kommer! FAN! vet ni hur mkt värre det kommer bli för mig då, jag kan inte får inte visa att jag är nere. Måste le och konversera hela tiden, spela roll om klockan är sent, jag måste till jobbet lr att jag tänker svälja 30 imovane. det spelar ingen roll, för jag får inte skämma ut min mor. jag måste vara en normal dotter som är tacksam över hur bra hon har det. gud hjälp mig genom dessa dagar.
allt är ditt fel jävla doktor, jag hade klarat ångesten med benzo. det hade jag nog...och jag vill inte skära mer..inte nu när jag äntlgen fått tid på karolinska plastikirurgi..