Hur knäppa är vi?

Det är en sak till som är värt att nämna i detta sammanhang.

Det är det att när jag skriver skrivstil (skriver som en kråka).

Då är det som om någan annan vilja vill bilda ord och meningar med min hand. (Typ automatisk skrift) Jag har aldrig fullföljt detta, för jag vill inte ens fästa ett enda ord papper som inte är skapat av mig själv!

har börjat tro att det är dom normala som egentligen är knäppa, med alla dessa regler och bestämmelser. vi är konstnärer som utrycker oss i smärta, glädje poch sorg. vi känner livet.

Fint sagt Interlude.

Sen vill jag säga att jag ofta talar om min sjukdom för folk, om vi nu kommer på tal om nåt så att det kan sägas. Jag säger ju inte det vid första mötet, men det har hänt eftersom situationen var sån att jag öppet kunde säga det för det handlade kanske om psykiska sjukdommar eller nåt. Men man känner ju av situationen, för man ska inte heller gå med en tvångstanke om att behöva säga det till folk. Med vissa personer käns det helt enkelt onödigt att säga det, så då säger jag inte det såklart. Men till mina nära och bekanta gör jag såklart. De som inte tål det är inget att ha ändå.

Jag vet att jag inte är knäppare än andra.Se på hur värden ser ut och det finns många så kallade galningar som inte har någon diagnos.jag hör saker som inte finns jag pratar lite hackat men det verkar som det mest är när medecinerna går ur kroppen.Jag känner mej besvärad av att ibland få frågan vad jobbar du med då av mäniskor jag inte känner osv men är samtidigt stollt.

Jag känner mig också besvärad när folk frågar en vad man jobbar med. Men jag har blivit lite bättre på att tas med sånt på senare tid. Nu säger jag att jag är sjukskriven, och om de frågar för vad så svarar jag antingen att det är lite komplicerat eller privat, eller om jag känner att jag kan säga det så säger jag att det är på grund av psykiska besvär.