Vad har man själv för ansvar för sitt mående?

Men att skriva om högklackade skor, och göra en undersökning, kring det är så mycket roligare. Och drar dessutom fler läsare. Vem fan gillar inte högklackade skor? Och det är ju ingen som gillar schizofreni. Så tänker jag. Tralala...

:
/Sylviaplath

Mammas son,

Är du fetichist? Schizofrenin är väl ingen folksjukdom likaså ätstörning. Men jag undrar om ni som inte har det, kan förstå hur man tänker. Det kan vara en tankebrist ibland, speciellt vid stress. Hur kan du då begära att vi ska förstå din självskadebeteende och ätstörning?

Vi försöker ändå förlika flera grupperingar med varandra, så att vi har beröringspunkter. Problemet är att göra sig förstådd i surret. Du verkar vara en majoritetsmänniska och förstår inte människor i marginalen? Det är just sådana grupperingar som är svåra att övertyga om forskningen kring schizofrenin. Schizofrenin är väl den största gruppen förutom deprimerade, men alla har väl drabbats av depressioner ngn gång?

Men jag ska inte behöva tänka som alla andra, utan jag tycker jag bör bli accepterad som den människa med alla dess fel och brister som etthundra % av befolkningen har! Men jag vill inte tänka på att tävla om intellekt, utan jag har ett behov av att vara mig själv!

I skolorna får nog ungdomar veta lite om de negativa riskerna med droger... men vad hjälper det då varannan popstjärna använder droger... de är större förebilder för ungdomarna än lärarna...

Personligen tycker jag man har ett eget ansvar för sitt mående... man får sköta om sig... äta och sova regelbundet, låta bli droger, vara måttlig med alkoholen, mm... undvika situationer som förvärrar ens mående, osv...

Man kan bara själv ta ansvar för sitt eget mående, om nu ngn annan söker efter andra orsaker och samband till psykoser, så kan man inte skuldbelägga ett enskilt fall, utan det är då ett kollektivt ansvar att värna individens frihet.

Droger, om man nu räknar med alkohol? Har givetvis ett symbolvärde i kraft av drogernas påverkan på den enskilde individen. Det enda som kan stoppa missbruket och de eventuella psykoserna, är kollektivets medverkan.

Om alla enhälligt ställer upp på att bekämpa missbruket, då tror jag psykoserna kan minimeras. Men man kan inte skuldbelägga ett behov, utan man måste gå in djupare på orsaken och sambanden.

Visst blir man nykterist om man jobbar inom missbruksvården, nä!

Jocke,
Återigen: Jag begär inte att någon ska förstå någonting när det gäller mig. Jag är, och förblir, gåta för massor med människor. Jag vill ha det så. Jag älskar när folk vet massor om mig. Som hur ofta jag rakar mig under armhålorna, eller hur många jag legat med. Fast att dom ändå inte känner till hela historien kring det hela. Det skapar en mystik kring min person, som jag gillar. Varför gör han så? Hur gör han så? Kan man överhuvudtaget göra så? När gör han det? Sådant som folk i allmänhet inte vågar fråga om, men som ändå vill veta. Men som jag behåller för mig själv. Jag blir helt enkelt en gåta då. Precis som jag vill ha det.

Sedan så var jag otroligt ironisk när jag skrev det inlägget. Sådana människor som brukar analysera sådant som förlossningar vid schizofreni tycker säkert att det är många gånger roligare att analysera - som Geta skriver - högklackade skor. När man skriver något sådant så att det blir ganska "smaskigt" så blir det med all säkerhet en artikel i Aftonbladet, Expressen, Kvällposten och allt vad dom heter. En artikel som schizofrenas förlossningar, tenderar att bli menad för en väldigt smal läsargrupp. Det är helt enkelt inte intressant för Bettan och Janne, som ändå är kvällstidningarnas läsarkrets.

Ironi är något som folk brukar ha svårt med.

Och ja, jag älskar högklackade skor! Fast kanske inte sexuellt i den bemärkelsen. Men det är otroligt sexigt och så kvinnligt. Så hett. I love J. Alexander i någon av hans heta skor. <3