Libellule skrev: Det där med u-länder vs. i-länder är intressant. Finns det några siffror eller "bevis" på att de har mindre problem med psykisk sjukdom? Antagligen inte, folk har ju ihjäl varandra på löpande band i Afrika i alla "blodiga konflikter" (för att låna Aktuellts vokabulär).
Men ändå... det vore kul att veta mer. Har tillbringat 3 månader i Angola, så mitt hjärta slår lite extra för Afrika.
En ambitiös och duktig murare hade i samband med att han bodde hos sin moster i staden Brazzaville plötsligt blivit mentalt sjuk. Han sov ute, hade slagit sönder sin hydda och drev bara omkring på dagarna. En kort tid före sjukdomsutbrottet hade mannen vänt sig till sin moster för att få hjälp med att få föräldrarna att komma på besök till Brazzaville. Mostern tyckte inte att det fanns någon anledning till detta, eftersom hon själv kunde hjälpa mannen om han hade problem. Släktingarna försöker efteråt finna någon rimlig orsak till den unge mannens sjukdom. Man gör en efterkonstruktion av vad som skedde innan sjukdomen bröt ut. Mostern erinrar sig att muraren hade sagt till henne att han ville att föräldrarna skulle komma dit. De misstänker då att mannen hade tänkt offra sina föräldrar som betalning till en så kallad fetischör. De antar att muraren hade drivits av sina ambitioner att bli bättre inom sitt yrkesområde och att han hade försökt tillämpa magi för att uppnå sitt mål. Om man vill vinna fördelar genom magi måste man offra personer från sin egen familj, men en son kan inte utöva magi mot sina egna föräldrar utan hjälp av ett ombud. Eftersom mannen dock inte hade lyckats få sina föräldrar att komma på besök hade han själv blivit drabbad av galenskap.
Med detta exempel vill jag visa hur olika man kan tolka en individs beteende och att tolkningen beror på betraktarens egen historiska och kulturella bakgrund. I Kongo väljer omgivningen att söka efter yttre faktorer som kan ha påverkat individen, att någon illasinnad person har utövat häxeri mot den som blir drabbad av psykisk sjukdom. I Kongo är häxeri än idag en reell verklighet och sjukdomars uppkomst anses ofta kunna härledas från denna källa. En europé skulle förmodligen istället ha tolkat den unge mannens önskan om kontakt med sina föräldrar som ett klassiskt rop på hjälp. Han kanske anade att allt inte stod rätt till och kände på sig att han höll på att bli sjuk.
Vilket perspektiv man väljer för att förklara pyskisk ohälsa har sedan stor betydelse för hur man väljer att försöka bota den som lider av sjukdom. I Kongo är en vanlig förklaring till olika sjukdomar att man har drabbats av någon släktings förbannelse. Den farligaste släktingen är morbrodern - han kan försöka att symboliskt talat "äta upp" sitt barnbarn. Barnens förhållande till sina äldre släktingar präglas av reciprocitet. De har fått "Kraftens gåva" från sina föräldrar och måste återgälda detta med att vara lydiga och uträtta tjänster för dem. Kraften kommer ursprungligen från Gud, men har förmedlats via förfäderna. Ifall individen inte visar tillräcklig respekt för sina släktingar avbryts kraftöverföringen och man kan bli drabbad av olycka, till exempel psykisk sjukdom. Rädslan kring förhäxning vållar stress, vilket i sin tur kan ge upphov till neurotiska symtom såsom depression och ångest. Om man blir sjuk finns således orsaken någonstans i de sociala relationerna. Ofta anklagar man därför någon äldre person för häxeri.
Sjukvårdssystemet i Kongo är dock pluralistiskt, vilket innebär att den inhemska folkmedicinen existerar parallellt med den västerländska. Botemedel mot förhäxning kan emellertid endast förmedlas via den kongolesiska medicinen. Inom folkmedicinen finns i sin tur två huvudriktningar: behandling via traditionella medicinmän (Nganga) samt religiös behandling via Ngunza. Medicinmännen kan vara både män och kvinnor. Nganga använder sig i första hand av olika slags örtmediciner och åkallan av förfädernas andar för att bota den sjuke. Den religiösa behandlingen bedrivs antingen inom den afrokristna eller den protestantiska kyrkan. Ngunza försöker bryta "den onda strålen" från klansystemet med hjälp av böner. Även vatten och stearinljus utgör viktiga symboliska inslag i behandlingen.
Ing-Marie Hassel, Socialantropolog.
Detta är fortfarande verklighet då vidskepelse råder i den afrikanska kulturen.
" title="Cool" /><!-- s8) --> Bor du i Sverige eller har du läst svenska på distans? I så fall får jag säga bra gjort! Vilket land kommer du ifrån? <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="
" title="Wink" /><!-- s:wink: --> 
