- Kategori: Psykosocialt
Fler rigorösa studier bör göras på effekterna av en terapi, som verkar förbättra vardagsfunktionen hos personer med schizofreni.
Kognitiv rehabilitering verkar förbättra uppmärksamhet, närminne och problemlösning hos de med schizofreni genom att göra enkla övningar.
Behandlingen har få biverkningar och är relativt sett billig.
Läs mer i Nature.
- Kategori: Psykosocialt
Nyinsjuknade i schizofreni som fick en kombination av mediciner och psykosociala behandlingar avbryter mindre ofta behandlingen eller får återfall i psykos och kan ha förbättrad insikt, livskvalité och socialförmåga jämfört med de som enbart tar medicin.
Läs mer på Phys.org
- Kategori: Psykosocialt
Att leva med långvarig psykossjukdom medför ett lidande för såväl den drabbade som för närstående.
Vård och rehabilitering bedrivs företrädesvis med fokus på patologi och funktionsnivå, i specialiserad sjukhusvård eller ute i samhället enligt socialpsykiatriska principer.
Den mening sjukdom, vård och dagligt liv har för den som lever med psykossjukdom och deras närstående är inte självklart i fokus.
I en ny avhandling från Linnéuniversitetet beskriver Susanne Syrén tillvaron med psykossjukdom och som närstående med utgångspunkt från deras upplevelser.
Läs hennes avhandling.
- Kategori: Psykosocialt
En engelsk undersökning visade att afro-karibiska invandrare i England hade 9 gånger större risk att drabbas av schizofreni än vanliga engelsmän.
Detta orsakas inte av genetiska faktorer eller av att läkarna lättare sätter en schizofrenidiagnos på dem utan av sociala faktorer.
Det som kan påverka är allvarlig social isolation - folk lever ensamma, arbetslöshet och separation från föräldrarna, vilket har en dramatisk negativ effekt på de med schizoida personligheter.
Nu diskuteras åtgärder för att stärka familjen hos karibiska invandrare.
Läs mer i Guardian.
- Kategori: Psykosocialt
Ombudens arbete förefaller skapa betydande effektivitetsvinster och ett bättre resursutnyttjande.
De årliga vinsterna på längre sikt förefaller uppgå till cirka 170 000 kronor per klient och år.
När ombuden kommer in i bilden förskjuts insatserna tydligt i riktning mot mer rehabiliterande åtgärder, dvs. från passiviserande i riktning mot aktiverande insatser.
Man kan tolka det som att klienterna genom ombudens stöd kan leva ett mer normalt liv utan tvångsåtgärder av olika slag.
En del av de aktiverande och rehabiliterande insatser i klientens liv och insatser som gör det möjligt att leva ett mer normalt liv har också ökat påtagligt, t.ex. daglig sysselsättning och ledsagning.
Sammanfattningsvis skulle man i resultattermer kunna säga att PO-reformen förefaller förstärka psykiatrireformens intentioner mot ett mer normaliserat liv, mindre institutionsplaceringar och fler rehabiliterande insatser.
Dessutom faller samhällets kostnader dramatiskt.
Läs mer i Socialstyrelsens utvärdering av personliga ombud.