En engelsk studie STEPWISE, som syftade till att minska dödligheten vid psykossjukdom genom att reducera vikten med livsstisförändringar och utbildning under ett år misslyckades med att reducera vikten mer än kontrollgruppen.

Inte heller fanns starka bevis för förbättrad metabolrisk och psykisk hälsa.

Deltagarna gillade studien och engagemanget och möjligheten, som gavs att träffa andra.

Läs mer hos The Mental Elf.

Jämfört med befolkningen i stort är dödligheten hos personer med schizofreni nästan tredubblad och de dör ofta i förtid, vilket bland annat anses bero på livsstilsfaktorer som rökning och fysisk inaktivitet samt biverkningar från psykofarmaka.

Bakom den ökade dödligheten hos patienter med schizofreni finns en komplex problemställning där orsak, dödlighet och komplikationer samverkar.

Därmed är det svårt att fastställa i vilket skede och på vilket sätt vi bör ingripa för att ha störst möjlighet att påverka situationen.

Ökad medicinsk behandling av riskfaktorer, livsstilsförändringar och aktiva försök att minska stigmatiseringen kring mental ohälsa är viktiga verktyg.

Läs mer i Läkartidningen.

Patienten på en psykosavdelning drabbades av metabol acidos och hamnade i koma.

Först när hen blivit medvetandesänkt konstaterades tillståndet.

Läs mer hos Dagens Medicin.

Personer med schizofreni, som efter en hjärtinfarkt inte får hjärtskyddande medicinering har 9 gånger större risk att dö än normalpersoner, som fick hjärtskyddande behandling.

De som fick tre hjärtskyddande mediciner av olika slag, som statiner, betablockerare, ACE-hämmare, blodproppshämmare hade däremot lika låg dödlighet som normalpersoner, som fick hjärtskyddande behandling.

Trippel behandling efter hjärtinfarkt är viktigt för att minska dödligheten.

Läs mer hos PsychiatryAdvisor.

Psykosmottagningen på Akademiska sjukhuset erbjuder hälsobefrämjande insatser och arbetar aktivt och systematiskt för att patienterna ska förbättra sin totala hälsa.

Här ingår kartläggning av levnadsvanor, individuell rådgivning och träning i grupp.

För sitt arbete belönas verksamheten med Region Uppsalas Hälsofrämjandepris 2018.

Läs mer hos myNEWSdesk.

Medellivslängden bland psykossjuka 15–30 år kortare än i befolkningen, vilket huvudsakligen beror på kroppsliga sjukdomar och inte på självmord.

Vid depression och ångest ger 5–10 år kortare livslängd.

Vid tungt narkotikamissbruk 25–30 år kortare medellivslängd.

Diabetes typ 2, prediabetes och det metabola syndromet är vanligt förekommande hos individer med psykos.

I en svensk studie med patienter i psykiatrisk öppenvård hade 10 procent diabetes, vilket var 2,7 gånger mer än bland icke-psykotiska kontrollindivider.

Dessutom hade 10 procent av psykospatienterna förhöjt fasteblodsocker, att jämföra med 3,8 procent i kontrollgruppen.

Hela 45 procent av psykospatienterna hade fullt utvecklat metabolt syndrom.

Läs mer i Läkartidningen.