Uppdaterad: 3 september 2017
Ofrivilliga rörelser eller tardiv dyskinesi (TD) är en besvärlig biverkan av antipsykotika, som var vanligare förr, då antipsykotikadoserna var mycket höga. Idag hos de som inte fått antipsykotika finns parkinsonism hos 17 % och dyskinesier hos 9 %. TD är vanligast vid schizofreni, schizoaffektiv och bipolär. Orsaken anses vara överkänsliga dopaminreceptorer, onormala GABA-nerver och förstörda kolinerga - interneuron.
Före insjuknandet och före antipsykotikan kan vissa ha mycket lindriga ofrivilliga rörelser, men med antipsykotika kan besvären öka.
Efter minst 3 månaders användning av antipsykotika men oftast åratals senare kan armar, ben, mun, tunga eller bålen röra sig långsamt och okontrollerat och ge onormala ofrivilliga rörelser. Dossänkning av antipsykotikan kan också utlösa TD. Problemet vid diagnos kan vara att andra rörelsestörningar av antipsykotika förekommer samtidigt. Alla ofrivilliga rörelser är alltså inte TD och de skall ha varat i minst 4 veckor för diagnos.
Om tardiv dyskinesi inte upptäcks tidigt kan rörelserna bli permanenta. Vanligtvis besväras inte den som drabbats, men omgivningen märker ofta de konstiga rörelserna. TD är motsatsen till Parkinsons sjukdom, där det är svårt att röra sig medan vid tardiv dyskinesi är det svårt att inte röra sig.
Risken för tardiv dyskinesi är för nyare antipsykotika bara 0,8 % per år, men den är c:a 7 gånger större för gamla antipsykotika, som t.ex. Haldol. Psykosregistret med 14 000 personer i Sverige anger att allvarliga biverkningar förekommer hos 1 %, så tardiv dyskinesi borde vara ovanligare än 1 %.
Ålder över 50 år, kvinnor, depression, mani och rökning har en förhöjd risk. Även om akuta extrapyramidala biverkningar inträffat för antipsykotika ökar risken. Troligen är genetiska faktorer orsaken till TD. Vid tecken på ofrivilliga rörelser brukar läkaren gradvis trappa ner dosen och byta till ett antipsykotikum med mindre risk eller helt avbryta antipsykotika-behandlingen.
Kanske för mycket tid för hämtpizza?
Fetma vid bipolär och schizofreni är inte studerad under långa tidsperioder, som 20 år i denna studie.
Fetma var vanligast vid schizofreni (62 %), men förekom också vid bipolär (50 %) efter 20 år.
Tidig övervikt tyder på att senare kommer fetma.
Antipsykotika var inte kopplad till viktökningen på lång sikt och inte heller typen av antipsykotika eller om antipsykotika användes.
Under 10 års perioden då nyare antipsykotika kom så nådde viktökningen en platå dvs ingen ytterligare viktökning.
Läs mer hos Healio.
Enligt Psykosregistret i Sverige (2015) har 41 % fetma.
En översiktsartikel föreslår att multipel skleros (MS) kan vara besläktad med en undergrupp av schizofreni.
Vid MS kan förekomma ökad risk för schizofreni och bipolär.
I båda fallen kan det vara en autoimmun sjukdom och onormaliteter finns i immunsystemet för båda sjukdomarna.
I båda fallen kommer sjukdomen i tidig vuxen ålder och utlöst av infektioner.
Skillnader finns dock MS drabbar mest kvinnor medan schizofreni drabbar män och kvinnor lika.
Båda sjukdomarna kan finnas hos samma person eller i samma familj.
Läs mer hos MultipleSclerosis News Today.
Läs hela artikeln hos Int. J. Mol. Sci. 2017, 18(8), 1760.
Uppgifter finns om att autoimmunitet kan finnas hos 3-10 % av schizofrenin. Antipsykotika ger dålig effekt då.
Austedo innehåller deutetrabenazin. Väte atomer har ersatts av isotopen deuterium för att förlänga effekten
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har nu godkänt Austedo (deutetrabenazin) mot tardiv dyskinesi.
Tidigare var Austedo godkänd mot chorea vid Huntingstons sjukdom.
Tidigare finns Ingrezza godkänd mot tardiv dyskinesi i USA.
Austedo doseras 2 gånger dagligen medan Ingrezza en gång dagligen.
Läs mer hos FiercePharma.
Uppdaterad: 7 november 2018
Rastlöshet eller akatisi (grekiska = oförmåga att sitta) tillhör de mer skrämmande och störande biverkningarna av antipsykotika. Den utgör 50 % av de extrapyramidala biverkningarna av antipsykotika. Men finns också hos antidepressiva, kalciumblockerare, Parkinsons sjukdom och vid abstinens av beroendeframkallande ämnen. Nu påstås bara 3,4 % med schizofreni drabbas, men tidigare har 10 % nämnts, men 25 % för Abilify/Aripiprazol.
Ofta börjar det inom 3 - 5 dagar efter medicineringen startats. En känsla att vara rastlös och vill ständigt röra på sig. Man kan skifta från den ena foten till den andra eller gå fram och tillbaka. Speciellt obehag i knäna kan kännas, som lindras vid rörelse.
Fem olika sorters akatisi finns:
akut, som kommer direkt och varar kortare än 6 månader.
kronisk varar längre än 6 månader.
pseudoakatisi, där man ej är medveten om sin akatisi - troligen ett sent stadium av kronisk akatisi.
tardiv, som kommer efter 3 månader.
utsättningsakatisi, som kommer efter utsättning av antipsykotika eller efter preparatbyte.
Gamla antipsykotika som Haldol och Siqualone ger oftast denna biverkan hos 25 %, medan inte lika ofta med nyare s.k atypiska antipsykotika utom för högre doser av Risperidon/Risperdal, Invega och Reagila (kariprazin). Att nyare antipsykotika ger mindre risk anses bero på 5-HT2A-receptor blockad, som kan bli ett sätt att behandla akatisi.
Zeldox/Ziprasidon och Aripiprazol/Abilify kan ibland uppfattas ge rastlöshet, men det är oftast ökad ångest eller agitation. Akatisi kan vara orsaken till att medicineringen med antipsykotika avbryts på egenhand och akut akatisi kan öka risken för återfall i psykos.
Höga doser av antipsykotika och snabba doshöjningar kan utlösa akatisi. Rastlöshet kan ibland feltolkas som agitation, ångest, restless legs, sömnlöshet, tardiv dyskinesi och andra neurologiska besvär. Akatisi går oftast över, men kan i vissa fall ge årslånga besvär. Den kan också komma när man försöker bryta ett beroende av bensodiazepiner.
Uppdaterad: 29 augusti 2017
Extrapyramidala- eller rörelse-biverkningar av antipsykotika är:
akut dystoni (muskelkramper)
parkinsonism (stelhet, darrningar, långsamma rörelser)
tardiv dyskinesi (ofrivilliga rörelser)
De orsakas av dopamin-2-blockad i hjärnan inte där psykosen sitter utan där rörelserna styrs.
De har varit kända länge och var vanliga förr, när bara gamla lågdos antipsykotika, som Haldol, användes i mycket höga doser. Kunde vara mycket besvärande, så att medicineringen avbröts och kunde skapa missnöje med psykiatrin och mediciner. De flesta fick Akineton eller Pargitan mot dessa biverkningar. Alla antipsykotika utom Clozapine/Leponex verkar ge rörelsestörningar, men också litium.
Nyare antipsykotika kom med mycket mindre risk för dessa biverkningar via effekt också på serotonin (5-HT2A) och svagare dopaminblockering (högre dos). De kallades för atypiska (avvikande) antipsykotika. Först kom Clozapine/Leponex och sedan Risperdal och Zyprexa, som först var dyra och doserades sparsamt därför.
Tyvärr gav de viktuppgång och därför kom Abilify/Aripiprazol, Zeldox/Ziprasidon och Latuda med liten viktuppgång. Av nyare antipsykotika kan Risperdal/Risperidon, Invega samt Reagila (kariprazin) ge dessa biverkningar i högre doser. Höga doser, tidigare extrapyramidala biverkningar, andra sjukdomar, barn och ungdomar har ökad risk för dessa biverkningar. De ger ökad risk för att drabbas av tardiv dyskinesi senare.
Högt intag av kolhydrater är kopplat till ökad risk för död oavsett orsak medan högt intag av fett inte är det.
Det är ett av budskapen när forskare bakom den stora globala Pure-studien presenterar nya data på ESC-kongressen.
Läs mer hos Dagens Medicin.
Att undersöka om motion kan minska återfall i psykos är också intressant för antipsykotika har den effekten också
En litteraturstudie har gjorts i Norge om effekten av motion utan antipsykotika vid akut psykos, men det fanns ingen vetenskaplig studie, som testat detta ännu.
Läs mer hos Folkehelseinstituttet.
Mjölksyra
Ökad surhetsgrad i hjärnan vid schizofreni, bipolär och panikångest ger möjlighet till ny typ av behandling?
Att hjärnan kan få ökad surhet kan bero på koldioxid, som kan reagera med vatten och omvandlas till kolsyra samt också mjölksyra (laktat).
Att hjärnan kan få ökad surhet vid schizofreni och bipolär kan bero på förhöjd hjärnaktivitet.
En annan orsak kan vara fel på mitokondrierna som bildar kroppens energi.
Studier på råttor tyder på att surt PH kan påverka vissa receptorer och ändra djurens beteende.
Läs mer hos Scientific American.
Uppdaterad: 28 augusti 2017
Två typer av störda tankar finns vid schizofreni/schizoaffektiv – vanföreställningar och tankestörningar. Tankestörningar, formella tankestörningar eller disorganiserat tänkande, som det också kallas, räknas till de positiva symptomen vid schizofreni. Antipsykotika kan minska på dem.
Det finns två grupper av formella tankestörningar positiva (PTD) och negativa (NTD), där de sistnämnda är kopplade till sämre prognos med sämre antipsykotikaeffekt, lägre utbildning och sämre funktionsförmåga. Vid negativa tankestörningar sägs knappt något och talets innehåll är torftigt, medan positiva tankestörningar (snabbt tal, byter samtalsämne, lösa associationer, osammanhängande, ologiskt) tyder på ett sjukdomsförlopp med mer kraftiga symptom. Positiva tankestörningar sitter i vänstra hjärnhalvan medan negativa tankestörningar i främre delen av hjärnan. Långvariga tankestörningar är ett tecken på hög risk för återfall i psykos.
Anses av vissa som det mest typiska för schizofreni/schizoaffektiv, men bara 50-60 % har tankestörningar. De kan förekomma vid mani, depression, delirium, Tourettes, Aspergers och även hos normalpersoner. Där finns ofta medvetenhet om sina tankestörningar, men oftast inte vid schizofreni. Vid schizofreni som startar i 60 års åldern är tankestörningar sällsynta. Vid bipolär mani och schizofreni kan tankestörningarna vara olika. Vid schizofreni med ångestsjukdom eller OCD minskar tankestörningarna. De med tankestörningar får fler och längre inläggningar och mer tvångsvård.
I hjärnans striatum är dopaminet förhöjt och har kopplats till tankestörningar, vanföreställningar och hallucinationer. Språket verkar vara kopplat till tankestörningar liksom kognition och affekt (kraftig känsloreaktion). Glutamat i hjärnan har kopplats till tankestörningar. Idag anses bara Clozapine verka via glutamat, när antipsykotika inte ger effekt.
Sida 315 av 442
Läs mer: Ofrivilliga rörelser